AD 2024 nr 103: Framgång i AD när sakliga skäl prövades
Transportföretagen företrädde ett medlemsföretag i Arbetsdomstolen (AD). Bolaget hade sagt upp en hamnarbetare på grund av personliga skäl. AD fann att arbetstagaren upprepade gånger hade brutit mot anställningsavtalet och att det fanns sakliga skäl för uppsägningen.
Transportföretagen har företrätt medlemsföretaget Gothenburg Ro/Ro Terminal AB mot Svenska Hamnarbetarförbundet i Arbetsdomstolen (AD). Tvisten i målet gäller om bolaget haft sakliga skäl att säga upp hamnarbetaren.
Bolaget anförde att hamnarbetaren vid upprepade tillfällen misskött sig genom bland annat olovlig frånvaro, sen ankomst och arbetsvägran. Efter upprepade tillsägelser sades hamnarbetaren upp på grund av personliga skäl.
Arbetsdomstolen fann bland annat att hamnarbetaren vid upprepade tillfällen lämnat arbetsplatsen före arbetstidens slut utan godkännande från arbetsledare och gett intrycket av en allmän ovilja att rätta sig efter bolagets anvisningar. Han har inte haft anledning att anta att bolaget accepterat hans beteende. Bolaget kunde inte heller krävas omplacera honom med tanke på mängden och arten av brotten mot anställningsavtalet. AD dömde därför till bolagets fördel.
Hanna Björklund, processjurist på Transportföretagen, företrädde Gothenburg Ro/Ro Terminal AB i Arbetsdomstolen.
-Det här var en viktig vinst, och en tydlig markering från Arbetsdomstolens sida att reglerna om sakliga skäl i nya LAS medför en ökad fokusering på frågan om arbetstagaren har gjort sig skyldig till ett tillräckligt allvarligt åsidosättande av sina skyldigheter enligt anställningsavtalet, säger Hanna Björklund.
AD 2024 nr 92: AD dömer till SAS fördel – bolagets utformning av ett meddelande om beviljad tjänstledighet var inte skadeståndsgrundande
Transportföretagen har företrätt SAS i Arbetsdomstolen i ett ärende som handlade om en pilot som ansökt både om en kaptenstjänst vid ett annat koncernbolag och tjänstledighet för att bedriva näringsverksamhet.
En pilot vid SAS ansökte om ledighet för att bedriva näringsverksamhet under sex månader, men SAS meddelade honom att han fick ledigt den första månaden av den sökta ledighetsperioden, till dess han skulle tillträda en annan anställning och därför ändå skulle vara ledig från anställningen hos SAS.
Svensk Pilotförening, som företrädde piloten, menade att SAS hade brutit mot ledighetslagen genom att inte ge piloten tjänstledigt för hela den period han ansökt om, något som gjort det svårt för piloten att planera sin tilltänkta näringsverksamhet. Arbetsdomstolen slog dock fast att SAS utformning av meddelandet om tjänstledigheten inte var skadeståndsgrundande och tillade: "Att det kunde ha varit svårt för J.N. att planera näringsverksamheten berodde inte på utformningen av SAS meddelande i sig, utan på att han sökt och tilldelats den andra anställningen."
Hanna Björklund, processjurist på Transportföretagen, företrädde SAS i Arbetsdomstolen.
- Detta ärende var speciellt, genom att det inte finns någon tidigare praxis angående just den här ledighetslagen. Men också eftersom alla var överens om att piloten ju faktiskt själv hade ansökt om anställning hos ett annat företag och också övergick dit. Han var alltså ledig från SAS under hela den tid som han sökt ledigt för. Tvisten handlade till slut endast om hur SAS hade formulerat sitt meddelande. SAS beviljade ledigheten, men kunde inte skriva att den skulle pågå även tiden efter att piloten gått över till den andra arbetsgivaren, säger Hanna Björklund.
Du kan läsa hela domen på Arbetsdomstolens webbplats.
AD 2024 nr 75: Arbetsvägran var sakligt skäl för uppsägning
Arbetsdomstolen har i en dom klargjort att en medarbetare som inte följer arbetsgivarens instruktioner kan sägas upp, förutsatt att personen har fått en varning om att anställningen är i fara och fått skälig tid på sig att börja följa instruktionerna.
I det aktuella fallet hade arbetstagaren dels vägrat följa arbetsgivarens anvisningar, dels tydligt underpresterat under lång tid. Arbetsdomstolen konstaterade att det fanns sakliga skäl för uppsägning eftersom arbetstagaren fått en varning om att anställningen var i fara och fått skälig betänketid att efterkomma arbetsgivarens instruktioner.
Sakliga skäl infördes i lagen om anställningsskydd och i huvudavtalet om trygghet, omställning och anställningsskydd år 2022. Det ersatte det tidigare begreppet saklig grund. Utgångspunkten är fortfarande om arbetstagarens agerande är ett tillräckligt allvarligt brott mot förpliktelserna enligt anställningsavtalet. Däremot behöver arbetsgivaren inte beakta andra förhållanden, exempelvis arbetstagarens försörjningsbörda eller hur troligt det är att personen sköter sig i framtiden.
Detta är den första domen där begreppet prövades och även första gången då AD inhämtade ett yttrande från den så kallade Huvudavtalsnämnnden om hur huvudavtalet om trygghet, omställning och anställningsskydd ska tolkas.
Arbetsgivaren företräddes av Almega Tjänsteföretagen och arbetstagaren av Unionen. Du kan läsa hela domen på Arbetsdomstolens webbsida
Veckan efter meddelade AD dom i ett mål där Transportföretagen framgångsrikt företrädde ett medlemsföretag. Även där var sakliga skäl avgörande i prövningen.
Svea Hovrätt B-7469-22: Unik dom: att lura arbetsgivaren på sjuklön var bedrägeri
För första gången har en arbetstagare dömts för bedrägeri efter att ha sjukanmält sig utan att vara så sjuk att arbetsförmågan var nedsatt. Det är en viktig dom, eftersom arbetsgivaren normalt sett har svårt att neka att betala sjuklön när en arbetstagare sjukanmäler sig.
En anställd vid Polismyndigheten sjukanmälde sig, men deltog i en flera dagar lång utbildning under sjukfrånvaron. Svea hovrätt har nu funnit arbetstagaren skyldig till bedrägeri. Det är första gången som en arbetstagare som lurat sin arbetsgivare på sjuklön har funnits skyldig till brott.
Arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön
När en arbetstagare sjukanmäler sig, är arbetsgivaren normalt sett skyldig att betala sjuklön – även om det är uppenbart att arbetstagaren inte är så sjuk att arbetsförmågan är nedsatt. Arbetsgivaren har svårt att vägra att betala ut sjuklönen, eftersom arbetstagaren i normalfallet inte behöver styrka sin sjukdom förrän efter sju dagars sjukfrånvaro. Vid upprepad korttidsfrånvaro kan arbetsgivaren dock kräva läkarintyg från första sjukdagen.
Nedsatt arbetsförmåga är avgörande för rätten till sjuklön
Domen från Svea hovrätt tydliggör att nedsatt arbetsförmåga är avgörande för att en arbetstagare ska ha rätt till sjuklön. Den som sjukanmäler sig utan att ha nedsatt arbetsförmåga, kan därför göra sig skyldig till bedrägeri.
Bedrägeri är ett brott enligt brottsbalken, vilket innebär att det måste utredas av polis och att åklagare driver ärendet i domstol.
AD 2024 nr 78: Framgång i AD när sakliga skäl för uppsägning prövades
I förändringarna av LAS 2022 infördes begreppet sakliga skäl. Transportföretagen har nu för första gången företrätt ett medlemsföretag i Arbetsdomstolen i ett ärende där sakliga skäl stod i fokus. Arbetsdomstolen dömde till företagets fördel – den underpresterande medarbetaren kunde sägas upp.
Arbetsdomstolen (AD) meddelade idag dom i ett ärende om en medarbetare som presterade långt under företagets förväntningar. Företaget arbetade systematiskt för att stötta medarbetaren att klara arbetet, påtalade problematiken i muntliga samtal och upprättade en handlingsplan. När det inte var möjligt att få medarbetaren att delta i handlingsplanen, utfärdades flera varningar. Då prestationen inte förbättrades, sade företaget till sist upp medarbetaren på grund av personliga skäl.
- Det är mycket tillfredsställande att nå framgång i Arbetsdomstolen i detta ärende, säger Jan Bergman, arbetsrättschef vid Transportföretagen, som företrädde medlemsföretaget. Här hade företaget agerat helt korrekt och givit medarbetaren alla möjligheter att bättra sig. Till sist blev uppsägning ändå nödvändigt.
Domen är en av de första från Arbetsdomstolen där innebörden av begreppet sakliga skäl har prövats. Den anställde företräddes av Zalandoarbetares driftsektion av SAC.
Tidigare referat av domar hittar du på sidan Domar - arkiv