Fördjupning: Sverige går mot strömmen med brist på kontantstöd

I denna fördjupning tittar vi närmare på hur 26 länder i EU hanterar frågan om kontantstöd, det vill säga hjälp för bolag som tappat en stor del av sin verksamhet i pågående kris, så att de kan betala de kostnader som ändå löper på.

Spoiler: Sverige går mot strömmen.

Vi börjar från början:

Vad innebär kontantstöd?

Kontantstöd innebär att staten direkt med pengar hjälper krisande företag att betala kostnader som löper på trots att verksamheten ligger nere. Vi tar ett exempel: ett bussbolag står i det närmaste utan verksamhet eftersom restriktioner och rekommendationer innebär att vi inte bör resa just nu. De har alltså inga intäkter. Företaget kan permittera sina anställda (tyvärr bara till 80 procent, vi hade gärna sett 100 procent) för att minska lönekostnaden. Men, andra kostnader fortsätter som vanligt. Det kan vara leasingavtal för fordon, hyror för lokaler, försäkringar etcetera. Här hjälper de flesta länder nu sina företag att bära kostnaden.

Hur har andra länder inom EU gjort?*

Vi har granskat hur 26 länder inom EU (Storbritannien inkluderat eftersom de lämnar fullt ut först vid årsskiftet) har löst frågan. Totalt har 18 länder inom EU fått beviljat kontantstöd för sina bolag. Hit räknas exempelvis Frankrike, Tyskland, Spanien och Danmark.

Fyra länder saknar helt kontantstöd, hit hör exempelvis Malta och Litauen.

Och så har vi då fyra länder som än så länge sitter kvar på ett ”nja”, hit hör Sverige.

Hur ser då det svenska stödet ut?*

Ska man definiera det svenska stödet ligger vårt nja betydligt närmare ett nej än ett ja. Enligt det förslag som har skickats till EU-kommissionen (de måste godkänna denna typ av åtgärder) ska fem miljarder kronor avsättas för hjälp med hyresbetalningar. Det som skiljer det svenska förslaget från ett riktigt kontantstöd är att hyresstödet ska gå via hyresvärden som ska sänka hyran och få ersättning för en del av detta.

Realiteten är alltså att det egentligen är hyresvärden som får betala halva stödet till företagen men med möjlighet att få ersättning för det senare.

Ett stöd har däremot beviljats för kulturella evenemang som ställts in. 

I jämförelse med Danmark

För jämförelsens skull tittar vi på vårt södra grannland Danmark och hur de har valt att stödja sina företag. (sedan kan det även nämnas att Norge ger ett kontantstöd till sina företag, men de står ju som bekant utanför EU och därför utanför denna jämförelse).

I Danmark ges ett direkt stöd till danska företag som tappat mer än 40 procent av sin omsättning på grund av krisen. Det stödet ska täcka fasta kostnader, exempelvis hyra, el, värme, vatten och avlopp, försäkring, hyra av utrustning och transportmedel samt räntekostnader.

I vissa fall kan ett danskt företag faktiskt få upp till 60 miljoner DKR i kontantstöd.

Och det går fort – i Danmark räcker det ofta med en enkel begäran om stöd med en uppgift om den minskade omsättningen – kontrollen sker i efterhand. Pengarna kommer alltså precis när de behövs!

Vad händer om kontantstöd uteblir?

Vi vet att coronakrisen är temporär. Någon gång har det värsta passerat och livet kommer att återgå till det normala. Men hur normalt blir det normala?

Det beror på hur väl vi klarar av att hålla våra bolag vid liv. Gör vi inte det väntar en tuff – och dyr - återstart. Kanske har bussbolagen som skjutsar ditt lokala idrottslag till sina matcher försvunnit? Kanske är färjeförbindelsen som du är beroende av för att hälsa på din farmor försatt i konkurs? Kanske är inrikesflyget förpassat till att bara hålla liv i ett par rutter medan resten av landet plötsligt blivit mycket svårare att resa till och från? Att ta taxi till flygplats eller tåget är inte lika lätt längre. För att inte tala om arbetslösheten som breder ut sig om vi misslyckas med att ge våra företag stöd.

Summa summarum

Det som står på spel är inte bara transportnäringen och företagen. Det är vår gemensamma framtid som står på spel.

Till sist ett citat från en intervju med Frankrikes ekonomiminister:

”I valet mellan att skuldsätta oss och att inte hjälpa företagen har vi valt att skuldsätta oss för att hjälpa – allt annat vore ansvarslöst”.  

 

* Översikten är en ögonblicksbild från den 23:e april och är föremål för daglig förändring i takt med nya beslut.