Hur fungerar EUs infrastrukturprogram i Sverige?
I förra veckan stod Transportföretagens EU-samordnare Stefan Back värd för en delegation från Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén, som var på Sverigebesök för att undersöka hur EU:s infrastrukturprogram TEN-T (Transeuropeiska Transportnätverket) fungerar och uppfattas i Sverige. Mötena, som ägde rum i Stockholm och i Malmö, samlade 33 deltagare.
Stefan Back kan vittna om att deltagarna från olika svenska organisationer uppskattade mötena och bidrog med många intressanta tankar om vad som kan bli bättre för att knyta samman medlemsstaternas transportinfrastruktur. De utländska deltagarna var även intresserade av erfarenheterna från Öresundsbron som en lyckad infrastruktursatsning för att knyta samman Sverige med Danmark.
Vid mötena diskuterades bl.a. att TEN-T korridoren som går genom Sverige (Scandinavian-Mediterranean corridor) hittills slutat i Stockholm och Helsingfors och att Skandinavien därmed saknat en europeisk prioriterad korridor även norr om dessa städer. Sverige och Skandinavien är ligger långt ifrån Europas och världens marknader och för väl fungerande godsflöden är det nu hög tid att det investeras och säkras upp för en korridor hela vägen upp till Haparanda. Det konstaterades att det nu finns goda förutsättningar att det blir verklighet i nästa programperiod.
”SkandMedkorridoren med nav och tillfarter är avgörande för svensk handel, och måste garantera kapacitet och robusthet för transporterna med alla trafikslag. Vid mötena konstaterades att i dag finns ingen egentlig plan B, så vad sker med handeln och för industrin om det blir tvärstopp i stråken? Infrastrukturen, även inkluderande alternativa förbindelser med kontinenten än de nuvarande fasta via Danmark, måste vara en nationell och europeisk angelägenhet, det kan inte bara en fråga för företagen”, säger Stefan Back.
”I Sverige planeras, byggs och underhålls transporter och infrastruktur tyvärr fortfarande i stor utsträckning med ett nationellt fokus utan egentlig koordinering med grannländerna och EU:s planer. Det framgick rätt tydligt vid TEN-T mötena. Det talas förvisso mycket om Europanäten, men i verkligheten saknas oftast ett reellt korridorfokus i den svenska infrastrukturpolitiken. Bättre och kontinuerlig koordinering är därför en nyckelfråga för att få infrastrukturprogrammen att fungera bättre” fortsätter Stefan Back.
”När Europa nu förväntas anta Kommissionens förelagna ”Green Deal” är det dessutom viktigt att slå vakt om alla trafikslag beaktas i infrastukturplaneringen. Vid sidan av det stora politiska intresset för järnvägen, där dock godstransporterna inte sällan hamnar i skuggan. Alla trafikslag, inklusive vägar, sjöfart och flyg med hamnar och terminaler, och både person- och godstrafik, måste fungera tillsammans och måste betraktas sammantaget. Effektiviseringsarbetet för minskade utsläpp pågår ju redan intensivt hos våra medlemmar och tempot måste öka. Ett ökat fokus på investeringar för effektiva intermodala transporter är viktigt, men även relativt kortsiktiga åtgärder som att tillåta längre lastbilar i korridoren och till terminaler och hamnar kan ge stora utsläppsminskningar och göra godstransporterna mer effektiva. TEN-T nätet borde bli en tillgång i det klimatarbetet, men det kräver bättre koordinering och samsyn mellan staterna”, förklarar Stefan Back.
”Det vi hittills sett av ”Green Deal” är dock för övergripande för att kunna styra t.ex. TEN-T investeringar. Det behövs en uppdatering av EU:s transportpolitik, som kan ersätta ”Vitboken” från 2011. Kommissionen har utlovat ett förslag till senare i år, och det måste studeras noga. Med rätt målsättningar och en ”sammodal” utgångspunkt finns goda möjligheter att klara omställningen bort från fossilberoendet, både i Sverige och inom EU. Det Transeuropeiska Transportnätverket kommer bli en förutsättning för detta” avslutar Stefan Back.