Trafiksäkerhet: Sänkta hastigheter är inte vägen för hela Sverige att leva

Trafiksäkerheten måste uppmärksammas med flera och mera aktiva åtgärder om vi ska nå Nollvisionen. Det krävs stärkta investeringar för ett ökat vägunderhåll, särskilt för vägar utanför storstäderna. Sänkta hastigheter som Trafikverket jobbar med innebär inte ett aktivt trafiksäkerhetsarbete.

Sveriges nollvision för trafiksäkerheten innebär att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. Detta förhållningssätt har varit framgångsrikt. År 2005 dödades 440 personer på de svenska vägarna. Samma siffra för 2020 var enligt de uppgifter Trafikanalys publicerade i dag den 29 april 201 personer.

Parallellt har antalet personbilar, bussar och lastbilar under perioden ökat från omkring 4,6 miljoner till 5,6 miljoner. Samtidigt kan vi konstatera hur politiken riskerar att låta mobiliteten och tillgängligheten minska då arbetet med att åtgärda den underhållsskuld som finns på det statliga vägnätet saknas.

Två tredjedelar av de som omkom under 2020 omkom på vägar utanför tättbebyggt område. Av dessa skedde de allra flesta dödsolyckorna på vägar där hastigheten är 70 kilometer i timmen.

”Hastigheten i sig är inte den avgörande faktorn för olyckan, utan det är andra omständigheter påverkar såsom vägbredd, siktsträckor och vägens utformning när det gäller räcken, underhåll, avsaknad av vägren som exempel”, förklarar Erik Risberg, trafiksäkerhetsexpert Transportföretagen.

Trafikverket ansvarar för skötseln av det statliga vägnätet i Sverige. Det finmaskiga vägnätet i mindre tätbefolkade delar av landet får många gånger stå tillbaka. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder på vägnätet genomförs inte, utan istället sänks hastigheten. Där det varit 90 blir det 80. Men sänkta hastigheter är inte aktivt trafiksäkerhetsarbete.

Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Funktionsmålet är att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samtidigt som det ska bidra till utvecklingskraft i hela landet.

Transportföretagen menar att vägavsnitt som inte motsvarar dagens trafiksäkerhetskrav måste byggas bort. Mitträcken behöver byggas ut på vägar där motorvägsstandard inte är motiverat, då mötesseparering är en relativt enkel åtgärd för att göra vägen säkrare och förbättra trafikflödet. Vägar på det regionala vägnätet utanför storstadsområdena måste breddas. Många av vägarna är smala och det hindrar framkomlighet och riskerar trafiksäkerheten.

”Trafikverket får alltför mycket lappa och laga våra vägar. Det svenska vägnätet bryts ned snabbare än förutsett, något som myndigheten själva konstaterar. Att förbygga skador blir mer ekonomiskt i längden. Vi har under en lång följd av år tillåtit att vårt gemensamma vägkapital fått förfalla. Underhållsskulden kommer att växa om inte mer pengar skjuts till. Det är en utveckling vi måste bryta. Ett hållbart samhälle och transportsystem är ett samhälle med utvecklad och stark mobilitet”, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef Transportföretagen.

”Det finns också en stad- och landdimension. Människor bosatta i mindre tätbefolkade delar av landet kan inte bara mötas av sänkta hastigheter som en åtgärd för att förbättra trafiksäkerheten", avslutar Tina Thorsell.