”Bra med fokus på underhåll men investeringar saknas”
Det är billigare att vårda det man har anser Trafikverket och lägger stor tyngdpunkt på underhåll i infrainriktningen.
Transportföretagen har i dag lämnat in sitt remissyttrande angående Trafikverkets inriktningsunderlag inför kommande infrastrukturplanering. Transportföretagen är positivt till fokuset på underhåll, men bekymrat över att Sverige inte har råd till investeringar. Det får på sikt allvarliga konsekvenser för Sveriges attraktionskraft och konkurrenskraft, skriver Transportföretagen.
Trafikverkets inriktningsunderlag lämnades i oktober till regeringen och idag gick remisstiden ut för att lämna synpunkter. Underlaget fokuserar mycket på underhåll av både väg- och järnvägsnätet. Transportföretagen lyfter i yttrandet fram analysen de nyligen presenterade i vilken underhållsskulden för år 2030 för vägnätet beräknas till närmare 42 miljarder kronor om inte utökade medel tilldelas vägunderhållet. Analysen visar att det krävs mer än två miljarder extra årligen till vägunderhållet bara för att stoppa förfallet av vägarna. Vill vi dessutom förbättra vägarnas standard jämfört med dagsläget behövs det betydligt mer än så.
Situationen inom järnvägssektorn ser inte bättre ut. Trafikverket har beräknat att det eftersatta underhållet på järnväg är cirka 43 miljarder kronor. På bara några har underskottet ökat med hela sju miljarder kronor, och man befarar att det kan bli värre. Det här är en underhållsskuld som påverkar restid, pålitlighet och robusthet i systemet och därmed förtroendet för järnvägssektorn som helhet. Den allmänna förväntan som finns i samhället på att mer människor och gods ska färdas på tåg har svag respons hos staten, skriver Transportföretagen som också anser att den så kallade Näringslivspotten bör utökas till cirka 150 miljoner svenska kronor per år, från dagens 100 miljoner.
Men även om Transportföretagen delar Trafikverkets syn att det är viktigt att vårda den infrastruktur vi redan har framhåller Transportföretagen att det är bekymmersamt att Sverige inte har råd att investera i nya objekt. Det är dags att väcka liv i frågan om alternativa finansieringsformer av infrastruktur. Med alternativa finansieringsformer kan vissa samhällsekonomiskt lönsamma infrastrukturinvesteringar förverkligas tidigare än vad som annars skulle skett.
- Tyvärr har Nya Karolinska lagt en våt filt över diskussionen om alternativa finansieringsformer, men vi anser att det är dags att förutsättningslöst återuppta diskussionen, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.
Transportföretagen vill se ökade infrastrukturinvesteringar med särskilt fokus på projekt som knyter trafikslag till varandra och därmed skapar dynamiska effekter bortom genomförd investering. I yttrandet exemplifierar Transportföretagen bland annat med Tvärförbindelse Södertörn och en tredje fil på E6 genom Skåne.
Det behövs även satsningar på sjö- och luftfart. En trafikslagsövergripande ansats är central i den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Transportföretagen anser att sjöfarten och luftfarten hanteras på undantag i inriktningsunderlaget.
Likaså anser Transportföretagen att frågan om nya isbrytare bör hanteras inom plan. Transportföretagen framhåller att näringslivet är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna importera, producera och därmed exportera olika varor. Investering i, och drift av isbrytare, är en tydlig infrastrukturinvestering av stor betydelse för svensk industris konkurrenskraft och totalförsvarets behov, och bör med självklarhet ingå i den kommande planen.
Att minska transportsektorns klimatbelastning samtidigt som transporterna förväntas öka är transportsektorns största utmaning framöver. Utbyggnaden av laddinfrastruktur för såväl lätta som tunga fordon måste ske i sådan takt att den inte blir ett hinder för omställningen. Transportsektorn står redo att ta sitt ansvar för omställningen, nu måste regeringen göra sitt. ”Snabbt, tydligt och med stor förutsebarhet för branschen”.
Transportföretagen lyfter särskilt fram den upphandlade delen av busstrafiken som ett föredöme, där mer än 85 % av bussarna körs på förnybara drivmedel och där det nu sker ett teknikskifte mot elektrifiering. Det är resultatet av ett framgångsrikt samarbete mellan trafikhuvudmän och operatörer, Transportföretagens medlemsföretag.
På godssidan är utmaningarna annorlunda men även här behöver efterfrågan på hållbara transporter öka. ”Glädjande nog kan Transportföretagen skönja en ökad medvetenhet hos transportköpare för deras roll i arbetet med att skapa hållbara transporter” skriver Transportföretagen.
Även om en stor del av järnvägen är elektrifierad saknas det fortfarande el på flera strategiskt viktiga sträckor, vilket minskar systemnyttorna i järnvägstrafiken framhåller Transportföretagen. Flera av dessa oelektrifierade järnvägssträckor är till exempel gods- och industrispår till hamnar och terminaler.
Några av de övriga slutsatserna i Transportföretagens yttrande:
- Transportföretagen förordar en fortsatt 12-årig planeringsperiod.
- Eventuella stambanor för höghastighetståg måste finansieras utanför plan.
- Det är oacceptabelt att det uppdämda järnvägsunderhållet ökar från år till år.
- Tillåt lastbilar upp till 34,5 meter på av Trafikverket utpekade vägar omgående, och låt BK1 vägar bli BK 4 år 2025.
- Ta bättre tillvara den lediga kapacitet som finns inom hamn och sjöfart.
- Öka framkomligheten för buss på storstädernas infartsleder.
- Möjliggör sträckor för tåg upp till en längd om 740 meter.
Som en röd tråd genom Transportföretagens yttrande går synen på transporter och mobilitet som något positivt, att syftet med transportsystemet är tillgänglighet, vilket också Trafikverket poängterar i inriktningsunderlaget.
Transportföretagen menar att pandemin har visat vad ett samhälle utan mobilitet får för konsekvenser. Att godstransporterna trots utmaningar har fungerat visar vad dessa betyder för samhället. Hade inte godstransporterna fungerat under krisen hade Sverige, och världen, varit i ett än mer bekymmersamt läge.
- Jag anser att detta är en viktig signal till beslutsfattarna. Mobilitet och transporter är samhällets blodomlopp. Det bör de ha med sig i den framtida utformningen av transport- och infrastrukturpolitiken. Det är utsläppen vi ska jaga, inte transporterna, säger Tina Thorsell.