Tema trafiksäkerhet: Geofencing ett av många verktyg i Keolis trafiksäkerhetsarbete
Tema: Denna vecka är det FN:s globala trafiksäkerhetsvecka UN Global Road Safety Week. Det uppmärksammar vi genom att lyfta några av våra medlemsföretags fantastiska arbete på området.
Keolis arbetar inte bara med att utveckla det kollektiva resandet i Sverige och världen. De ligger också i framkant gällande trafiksäkerhet, där de arbetar med en kombination av teknik och människa.
– Vi har både ett arbetsmiljöansvar och ett samhällsansvar, säger Pär Karlsson.
Keolis bussar är en bekant syn på svenska vägar, bolaget har cirka 6000 anställda i Sverige. Trafiksäkerheten är därför också ett område som är mycket högt prioriterat då det handlar om både förarnas arbetsmiljö och om ett vidare ansvar. Bolaget har tidigare även prisats för sitt säkerhetsarbete – och ambitionsnivån är fortsatt hög.
– Vi har både ett arbetsmiljöansvar och ett samhällsansvar. Vi måste sätta säkerheten främst, du kan aldrig vara lyckosam i den här branschen om du inte gör det. Det går inte att gena där, säger Pär Karlsson, som arbetar som områdeschef för trafikområde norr hos Keolis.
I sitt arbete har bolaget brutit ned trafiksäkerhetsarbetet i flera delar. En av dessa är att kontrollera och verka för hög lagefterlevnad. Här görs regelbundna kontroller ute i fält kring alkolås, säkerhetsbälte, kommunikationsutrustning och hastighetskontroller där företaget själva undersöker så att lagar och regler följs.
– Det gör vi i god anda tillsammans med Kommunal, vi är inte ute efter att fälla någon förare utan att väcka uppmärksamhet kring att det är viktigt att följa lagar och regler.
Ytterligare ett verktyg i verktygslådan kring hastigheter är geofencing, vilket bolag arbetar med. Det innebär att hastigheten går att styra digitalt genom ”inhägnader”.
– Med hjälp av geofencing kan vi styra hastigheten där det finns som mest risker, exempelvis utanför en skola. Då kan vi hägna in det området så att det inte går att köra fortare än 30 just där. Ett annat exempel är i våra depåer, där finns alltid en risk för fordons- och depåskador, att föraren slappnar av när man kommer hem. Här kan vi hägna av området så att det bara går att köra i 10 kilometer i timmen vilket minskar skaderisken enormt.
Värmland var först ut, där har vi sett en stor minskning i både skador och bränsleförbrukning
Lika viktigt som att arbeta med teknik och fordonstillverkare är att arbeta med personalen, att fortbilda och att skapa rätt attityder. Här har Keolis tagit fram programmet Keodrive, vilket är en kombination av utbildning och entusiasmerande insatser för att stödja förarna i arbetet med trafiksäkerhet. Utbildningen kan jämföras med den för ekodrivning på personbilssidan, menar Pär Karlsson:
– Bussen har lite andra egenskaper än andra fordon har, vi måste utgå från resenärens perspektiv. Vi måste tänka på hur bussen rör sig, hur vi accelererar – det handlar om att kunden ska bli nöjd samtidigt som föraren får en bättre arbetsmiljö, vi reser säkrare och med minskad förbrukning, minskad risk för skador på bussen och olyckor när vi kör mjukt.
Förutom utbildningsinsatser delas exempelvis priser ut, allt i syfte att uppmuntra goda beteenden. Innan sommaren är klar ska alla cirka 500 förare inom trafikområde norr ha gått utbildningen:
– Värmland var först ut, där har vi sett en stor minskning i både skador och bränsleförbrukning, avslutar Pär Karlsson.