Satsningar på konkurrenskraftiga transporter kan vara lösningen för fler arbetstillfällen efter coronakrisen. Här finns ett gyllene tillfälle för riksdagen. Därför efterlyser vi kraftfullare satsningar, mer långsiktiga planer för 2022 och en dialog om transportnäringens framtid.
Under måndagen presenterade regeringen sin budgetproposition för 2022 där de föreslår satsningar med målet att påskynda omställningen i transportsektorn. Detta är något vi på Transportföretagen har efterfrågat. Ska samhället ta sig ur krisen och kunna leverera hållbara och konkurrenskraftiga transporter till samhället och näringslivet efter corona, måste regeringen vara beredda att ta effektiva beslut om stöd till företagen.
”Det är helt rätt att lägga fokus på att förenkla för företagare, skapa nya jobb och främja omställning i budgetpropositionen. Det finns flera goda initiativ i budgeten, vi välkomnar till exempel omställningsstödet som tillsammans med stödet för korttidspermittering är viktigt för att fler företag ska kunna överleva och säkra en svensk persontransportkapacitet för framtiden”, säger Marcus Dahlsten, vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Transportföretagen.
Transportföretagen anser att det däremot behövs vassare förslag för att bevara svenska företag och svensk konkurrenskraft.
”Det vi framför allt efterlyser är långsiktighet för att trygga jobben inom transportnäringen. För att inte Sverige ska tappa en stor del av sin kapacitet inom persontransport måste regeringen fortsätta att med riktade åtgärder stötta de branscher som drabbats hårdast av krisen, säger Marcus Dahlsten.
”En förutsättning för att vuxenutbildningen ska fungera som det är tänkt är att den bättre möter kompetensförsörjningsbehoven i näringslivet och därför är vi positiva till att regeringen nu går vidare med en dimensionering av utbildningssystemet. När det gäller satsningar på kombinationsutbildningar är det viktigt att branschföreträdare ges plats i en sådan dialog för att utbildningarna bättre ska svara mot näringslivets behov.", säger Marcus Dahlsten.
Samtidigt som budgetpropositionen innehåller positiva signaler är det nödvändigt med fortsatta åtgärder i hårt drabbade branscher.
För flyget är pandemin långt ifrån över och det kommer att ta tid innan den samhällsviktiga flygbranschen är tillbaka. Då måste också åtgärderna mot krisen behållas i samma utsträckning.
”Viktigast är att möjligheten till korttidspermitteringar förlängs, annars riskerar vi allvarliga konsekvenser för flygbranschen, arbetstillfällen och svensk ekonomi. Vi skulle också gärna önska en höjning av taket i omställningsstödet. Pandemin har pågått betydligt längre än politikerna trodde när de här stöden togs fram och så länge branscher som flyget är hårt påverkade måste stöden finnas där”, säger Fredrik Kämpfe, branschchef Flyg hos Transportföretagen.
Ytterligare en sektor som drabbats hårt av pandemin är bussbranschen. Över 75 procent av bussföretagen uppgav i våras i en medlemsenkät till Sveriges Bussföretag att de har tappat mer än 80 procent i omsättning inom vissa segment under 2020.
”Omställningsstödet har tillsammans med stödet för korttidspermittering varit välkommet och viktigt för att fler företag ska kunna överleva och säkra en svensk persontransportkapacitet för framtiden. Bland de bussföretag som huvudsakligen kör kommersiell busstrafik, som expressbussar, turistbussar och beställningstrafik, har vissa företag haft en nedgång i verksamheten på 98 procent. Och även om våra medlemsföretag ser tecken på ljusning i takt med att allt fler vaccineras, är det lång väg kvar innan hjulen snurrar igen."
"När nu restriktioner om deltagartak för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar planeras att avvecklas från och med den 29 september 2021 kommer fler vilja ta bussen till dessa evenemang – men allt kommer inte vara öppet 1 oktober”, säger Anna Grönlund, branschchef för Sveriges Bussföretag.
En besvikelse i budgeten, menar Anna Grönlund, är att stödet till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i budgeten för 2022 landar på enbart en miljard kronor, detta som ersättning för minskade biljettintäkter till följd av pandemin. Sedan tidigare har regeringen öronmärkt 5 miljarder kronor för 2020 och 2021. Samtidigt har branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik beräknat att kollektivtrafikens intäktsförlust beräknas hamna på totalt närmare 16 miljarder kronor för 2020 och 2021 jämfört med 2019.
Samtidigt är initiativet om att regeringen vill fortsätta utveckla ett nationellt biljettsystem positivt.
”Om regeringen tillsammans med landets regionala kollektivtrafikmyndigheter går vidare med ett sådant system är det viktigt att också säkerställa ett konkurrensneutralt system och utveckla tankarna om tredjepartslösningar i systemet vidare. När landets resenärer kan få tillgång till hela den samlade kollektivtrafiken, både offentligt finansierad likväl som kollektivtrafik som drivs av enskilda företag såsom expressbussar, blir det enklare för resenären att välja kollektivtrafiken för sin resa”, säger Anna Grönlund.
När det gäller satsningar på sjöfart är det förstås välkommet att Sjöfartsverket får tillskott om 300 mnkr för åren 2023 och 2024. Det självklara användningsområdet för Sjöfartsverket måste vara att inte genomföra de aviserade höjningarna av sjöfartsavgifterna som riskerar att skada såväl Sveriges konkurrenskraft som svensk hamn- och sjöfart säger Eric Tedesjö, branschchef för Sveriges Hamnar och infrastruktur.
Att från tid till annan tillskjuta medel till Sjöfartsverket skapar dock ingen långsiktighet i branschen, och ändrar heller inte på det faktum att Sjöfartsverkets finansieringsmodell har uppenbara brister, något regeringen behöver se över.
Att frakta gods på vatten är transporteffektivt och miljövänligt, därför är det bra att regeringen också kommer med ett förslag om breddad ekobonus för sjöfarten, där man genom riktade insatser gynnar det mest hållbara transportslaget för en viss rutt, säger Eric Tedesjö.
