Förarbrist kan stoppa kollektivtrafiken
Förarbristen när det gäller buss- och lastbilstrafik är skriande, framför allt i Europa och i bussbranschen är läget redan kritiskt och ett reellt hot mot kollektivtrafiken. Det skriver Transportföretagens Caj Luoma och Sveriges Bussföretags Anna Grönlund i den här debattartikeln där de också föreslår ett antal åtgärder för att förbättra situationen.
Förarbristen inom buss- och lastbilsnäringarna är skriande över hela världen, men framför allt inom Europa. Den internationella vägtransportorganisationen IRU har nu sammanställt en rapport som på djupet analyserar behoven och listar möjliga lösningar för att gods- och persontransporterna ska fortsätta rulla. För bussbranschen där förarna har en hög medelålder är läget redan kritiskt.
IRU skriver i sin rapport att bara inom Europa var sju procent av bussförartjänsterna obesatta 2021. Och detta ett år då hela kollektivtrafiken fortfarande led av sviterna efter de nedgångar i resandet som följde på coronapandemin och därtill hörande restriktioner. IRU baserar sin rapport på internationell statistik, genomförda enkäter bland sina medlemsorganisationer och olika nationella undersökningar, bland annat den svenska ”Tempen på bussbranschen” från Transportföretagen.
Ojämn könsfördelning
Ett faktum som särskilt lyfts i rapporten är att könsfördelningen är ojämn inom transportbranschen. Även bussbranschen har få kvinnliga medarbetare. I Europa är knappt 12 procent av bussförarna kvinnor, i Sverige är andelen kvinnliga bussförare 11 procent.
Åldersstrukturen är ett annat område där bussbranschen skiljer sig gentemot många andra näringar. I Europa är andelen unga bussförare (under 25 år) låg, bara 3 procent. En av orsakerna till detta är Europas åldrande befolkning. Men IRU skriver att en starkt bidragande faktor också är europeiska och nationella regelverk som förhindrar och försvårar möjligheten för unga under 24 år att utbilda sig till bussförare och att köra buss, även om man genom olika specialregler och dispenser lyckas genomgå godkänd bussförarutbildning och skaffa sig rätt kompetens. IRU slår vidare fast att om fler unga skulle lockas till föraryrket skulle det bidra till att minska ungdomsarbetslösheten som i vissa av Europas länder är hög.
Sänkt ålder
För att bli bussförare kan du i Sverige idag välja att genomgå utbildning i gymnasiet, som privatist, genom ett arbetsmarknadsprogram eller utbildas inom ett verksamhet bussföretag. Utbildningen, som avslutas med att eleven gör de prov som behövs hos svenska myndigheter innehåller såväl körning som teorikunskap. Trafiksäkerhet är en viktig del i hela utbildningen. Inom EU har medlemsstaterna rätt att göra nationella undantag, så ålderskrav ser idag olika ut för bussförare i olika EU-länder. Just nu genomförs en översyn av det så kallade Körkortsdirektivet som bland annat reglerar ålderskrav för förare inom hela EU.
Här har Sveriges Bussföretag och Transportföretagen samt även Svensk Kollektivtrafik fört fram att åldern för bussförare behöver sänkas och harmoniseras med ålderskraven för förare inom godstrafiken samt att den s.k. 50-kilometersgränsen måste slopas. Idag finns ett undantag för bussförare som genomgått den svenska gymnasieutbildningen – de får börja köra buss efter avslutade gymnasieutbildning dvs det året det fyller 19 år.
Dessa förare får efter 3-åriga gymnasiestudier till bussförare begränsningar i sitt körkort fram tills de fyllt 20 år som innebär att de inte får köra en sträcka som överstiger 50 km. 50-kilometersbegränsningen innebär att bussförare under 23 år, för gymnasieelever 20 år, enbart får köra buss i linjetrafik när linjen understiger 50 kilometer. Detta gäller även om du utbildat dig via yrkesvux – då måste du vänta till 23 år för att slippa 50 km begränsningen.
I debatten lyfts ofta att unga förare är mer olycksdrabbade och att det därför vore oklokt att sänka åldern för bussförare. Men den statistik många då hänvisar till baseras på privatbilister. En yrkesmässig utbildning, träning och de företagspolicys och regelverk avseende trafiksäkerhet som finns för bussförare ger andra förutsättningar.
Våren 2022 analyserades om svenska unga bussförare fanns överrepresenterade i olycksstatistiken. Analysen sammanfattades i en rapport som slog fast att någon sådan risk inte existerar. Denna rapport finns också översatt till engelska och utgör en del av det material som EU-kommissionen fått av oss inför översynen av EU:s körkortsdirektiv.
Att som privatist utbilda sig till bussförare kan bli relativt kostsamt. Därför kräver Transportföretagen och Sveriges Bussföretag också att det CSN-stöd som införts för att ta B-körkort utökas till att också omfatta de som vill ta körkort för tunga behörigheter som buss och lastbil, dvs C och D.
När tidigare restriktioner med anledning av coronapandemin nu hävts ser vi en tillströmning av resenärer i alla bussbranschens segment, även om exempelvis turistresor med buss fortfarande är lägre än före pandemin. Men för den linjelagda busstrafiken, som till största delen körs på uppdrag av landets kommuner och regioner, är resandet på väg att närma sig läget före pandemin. I branschorganisationen Svensk Kollektivtrafiks Kollektivtrafikbarometer, publicerad i juli i år, konstaterade organisationen att ”marknadsandelen för kollektivtrafiken börjar återgå till värden i nivå med före pandemin. Först återvände kollektivtrafikens ”stammisar” och under våren har även fler och fler sällanresenärer återkommit. Fortfarande arbetar vi mer hemma, men inte lika mycket som under pandemin. Vi ser att fler anställda inte får tillåtelse till hemarbete.”
Ökad brist
IRU skriver i sin rapport att deras analys visar att bussföretagen räknar med att förarbristen successivt kommer att öka. Prognosen för åren därefter är osäker men allt pekar på att om inget görs kan situationen bli alarmerande. Inom den svenska bussbranschen finns ett stort rekryteringsbehov. I ”Tempen på bussbranschen” visar vi att bussbranschen behöver rekrytera 4 700 förare, mekaniker och trafikledare den kommande treårsperioden.
Från Transportföretagen och Sveriges Bussföretag har vi listat de åtgärder som nu behövs för att undvika en framtida kris inom den svenska kollektivtrafiken och besöksnäringen där busstrafiken har en central funktion:
Antalet platser inom vuxenutbildningen måste öka. Därför är en fortsatt – och långsiktig – utbyggnad av yrkesvux och yrkeshögskolan nödvändig. Därutöver är en fortsatt satsning på arbetsmarknadsutbildningar också av stor betydelse för transportnäringen.
Utbildningskvaliteten behöver stärkas. Genom att initiera och stärka samverkan mellan utbildningsanordnare och företag i bussbranschen höjs utbildningskvaliteten.
Fortsatt offentlig stöttning och utveckling och implementering av valideringssystem och yrkesprov behövs.
Integrerad körkortsutbildning för elever i gymnasieskolan samt möjlighet till CSN-lån för att ta körkort kopplat till behörigheterna C och D måste till.
Långsiktiga och offentliga satsningar som bidrar till att förändra bilden av yrkesutbildningar behövs.
Sänkt bussförarålder så att åldersgränsen för yrkesförare av både buss och godstrafik blir 18 år.
Slopa den så kallade 50-km gränsen för unga bussförare så att de kan schemaläggas och köra den trafik som bedrivs – 50-km gränsen är en del i ett europeiskt regelverk som är anpassat för länder inom EU med andra avstånd och villkor än Sverige.
Länk till artikel:
Förarbrist kan stoppa kollektivtrafiken