Högskolebehörighet lyfter yrkesutbildningar – och fler viktiga besked väntar

När beskedet kom i april att gymnasiets yrkesutbildningar ska ge automatisk högskolebehörighet hade det föregåtts av ett långt arbete inom näringslivet. Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning hos Transportföretagen, menar att det här var ett av de viktigaste beskeden i närtid för att säkra yrkesutbildningarnas attraktivitet.

De gymnasiala yrkesutbildningarna är oerhört viktiga för en rad sektorer. Från arbetsmarknadens sida skulle det gå att tillfredsställa behovet på personal om 40 procent av eleverna valde denna väg. Men söktrycket har inom en rad sektorer varit vikande och i dag ligger siffrorna på omkring 30 procent, vilket skapat en bristsituation inom många yrken.

Frågan om högskolebehörighet har länge varit prioriterad för Transportföretagen och beskedet väckte därför stor glädje:  

–       Om man tittar tillbaka finns det ett antal frågor som vi har drivit i flera år. När en fråga är tillräckligt viktig orkar man prioritera den under lång tid. Det här är en sådan fråga. När vi fick beskedet kändes det därför väldigt bra, sedan vill jag vara noga med att framhålla att många har bidragit till det här inom hela näringslivet, säger Caj Luoma.  

Beskedet innebär att de gymnasiala yrkesutbildningarna per automatik ger högskolebehörighet. Tidigare har det gått att lägga till detta i utbildningen, men de kurserna har då av schematekniska skäl ofta hamnat på dåliga tider och i hög grad blivit bortvalda.  

–       De här rent praktiska frågorna har stängt dörrar. Nu får vi i stället en integrerad behörighet.

Det här beskedet visar föräldrar att yrkesutbildad personal är eftertraktad på arbetsmarknaden

Transportsektorn har samtidigt gått mot strömmen och har de senaste åren, efter idogt arbete, sett ett ökat söktryck till sina yrkesutbildningar i gymnasieskolan. Det nya beskedet innebär att utvecklingen kan fortsätta i positiv riktning, tror Caj Luoma:

–       Ansatsen är att skicka en signal till samhället om att yrkesutbildningarna inte är ett karriärval som stänger dörrar. De flesta eleverna lyssnar också i hög grad på sina föräldrar när det gäller val av utbildning. Det här beskedet visar föräldrar att yrkesutbildad personal är eftertraktad på arbetsmarknaden vilket kan leda till ett ännu större intresse.

Att transportsektorns yrkesutbildningar ändå har lyckats att hävda sig bra de senaste åren beror på flera saker, tror Caj Luoma. En är kommunikationsinsatser, en annan breda samarbeten:

–       Jag tror att vi har lyckats nå ut med våra budskap på gräsrotsnivå. Transportföretagen, TYA (Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd) och många företag i näringslivet har alla arbetat mot samma mål. Det har sammantaget fått effekter. En viktig aspekt är utvecklingen när det gäller att få fler tjejer att söka, där har vi nått en kritisk massa.

Mer att vänta

Trots det positiva beskedet gäller fortsatt det gamla ordspråket ”mycket vill ha mer”. Det här är nämligen inte det enda viktiga som är på gång inom utbildningsväsendet. Parallellt pågår utredningen och diskussionen kring dimensionering av utbildningssystemet.

–       Allt tyder på att det kommer att gå igenom. Det kommer att innebära stora möjligheter men också utmaningar kring hur det ska lösas rent praktiskt. Från Transportföretagens sida har vi från dag ett sett dimensionering som något som vi välkomnar och som vi tror på.

En annan del som skapar möjligheter är det omställningspaket som finns inom ramen för LAS-överenskommelsen.

–       Det innebär generösa möjligheter för individen att fortbilda sig under kravet att det ska stärka individens ställning på arbetsmarknaden. Här kan vi bidra med två stora delar: dels handlar det om relevans – vilken typ av utbildning efterfrågas för att stärka individens ställning på arbetsmarken? Dels handlar det om att vi får ett omställningssystem som levererar kvalitet. Det blir ett stort uppdrag för oss bidra till ett fungerande system.  

Sist men inte minst pågår ett större arbete inom Svenskt Näringsliv, som Transportföretagen också är del av.

–       Det har mynnat ut i ett 26 punkter långt förslag kring hur vi ser att gymnasieskolan borde utvecklas. Det handlar bland annat om att höja attraktionskraften för yrkesutbildningar, om att stärka genomströmningen och om att ge näringslivet större möjligheter att påverka utbildningsinnehållet. Det är frågor som vi kommer att jobba mer med framöver, avslutar Caj Luoma.