Inspel till Klimathandlingsplanen

Förutsättningarna för svenskt flyg – Till skillnad från väg och järnväg som är anslagsfinansierad är flyginfrastrukturen avgiftsfinansierad. Den betalas genom flygbiljetten. Ungefär 500kr per flygbiljett går via flygbolagen till flygskatt och avgifter för flygplats, flygtrafikledning och säkerhetskontroller. Under pandemin har stora underskott i avgiftssystemet uppkommit vilket riskerar att innebära kraftigt höjda avgifter framöver.

Det är också genom flygbiljetten som kostnaden för flygbranschens omställning kommer tas. Hållbart flygbränsle har ett högre pris och investeringar i ny teknik både på flygplatser och i flygplan är kostnadsdrivande. Samtidigt är flyget drabbat av pandemin, prisökningar, lågkonjunktur och inflation vilket innebär att redan låga marginaler blivit ännu lägre.

Därför behöver de avgifter och skatter som tas ut av flyget gå till flygets omställning. Vill vi ha ett rikstäckande nät av flyginfrastruktur som klarar målen om nettonoll behöver styrmedel ställer om och inte hämma flygresande.

Med EU-systemen ETS, Refuel EU Aviation och det globala Corsia samt LTAG på plats behöver svenska staten nu fokusera på att skapa goda förutsättningar för framväxten av ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt svenskt flyg. Sveriges flygbransch har en historia av att ligga i framkant när det gäller flygets utveckling och både kan och vill fortsätta göra det med framför allt användning av SAF och ny flygteknik. Flygbranschens färdplan för fossilfri konkurrenskraft är fortfarande aktuell och bör användas som underlag för regeringens klimathandlingsplan.

Vi föreslår:

• Satsa på biojetbränsle genom statligt investeringsstöd samt medel för projektering av produktionsanläggningar. Produktionskapacitet för att försörja flyget med det bränsle som behövs för att nå 2030-målet, enligt flygets färdplan, kräver en investering på uppskattningsvis fem miljarder kronor. Staten behöver bidra finansiellt för att investeringen ska kunna genomföras samtidigt som det svenska flygets konkurrenskraft kan säkras.
• Finansiera innovations-, utvecklings- och implementeringskluster för fossilfritt flyg.
• Stärk Sveriges röst i EU för sunda konkurrensvillkor och harmoniserade regelverk för flyget.
• Se över flygets totala ekonomi och kostnader för flygets omställning (skatter/avgifter/övriga kostnader kopplat till flygets omställning) för att säkra den ekonomiska kraft som behövs för att växla upp hållbarhetsarbetet.

Hållbart flygbränsle SAF är helt avgörande för flygets omställning och det behövs en storsatsning för att få igång produktionen. Konkurrensen om SAF kommer vara hård i och med att USA ger stora stimulanspaket och subventioner för flygbränsle .

• Deklarera att Sverige satsar på produktion av SAF och skapa nordiskt samarbete för att stärka förutsättningarna för biobränsleproduktion i Norden. Utveckla effektiva investeringsstöd, statliga lånegarantier och riskdelning för produktion av SAF i Sverige.
• Genomför förslagen som handlar om offentliga inköp/upphandling av SAF i Trafa’s rapport https://www.trafa.se/luftfart/styrmedel-for-luftfartens-klimatomstallning-13329/ (s. 61-69) samt inkludera förbindelse från försvaret att köpa SAF.
• Visa SAFs klimatnytta. Alla som köper till, och alla som flyger på, SAF måste kunna tillgodoräkna sig det i regleringssystemen och i GHG-protokollen, tex reduktion i scope 3, utan att det blir dubbelräkning.
• Initiera en SAF-utmaning. Fossilfritt Sverige startar en SAF-utmaning liknande deras tjänstebilsutmaning för att locka företag och organisationer att köpa mer SAF.
• Se över möjligheten att konsumentpriset för att välja till SAF inte åläggs med moms eller skatt för att ge mer SAF för pengarna.

Elektrifiering genom el och vätgas är lika viktiga för att nå ett fossilfritt flyg. Det är hög tid för en nationell strategi för elflyg.

• Ge stöd för ”first movers” till exempel premie för inköp av elflygplan, vätgasflygplan och anslagsfinansiera investeringar i infrastrukturen för tankning av vätgas och laddning.
• Likabehandla transportslagen. Alla fordon och farkoster som laddas med el och/eller drivs av el ska ha nedsatt energiskatt, inte bara spårtrafik.
• Permanent nedsättning av flygplatsavgifter för el(hybrid) flygplan och vätgasflygplan, men nedsättningen ska inte innebära höjda avgifter (som kompensation) för annat flyg.

Transporteffektivitet inom flyget kan uppnås genom rakare flygvägar och intermodalitet.

• Bygg ut anslutning av kollektivtrafik (väg, spår) till flygplatserna och arbeta för multimodalitet och sömlösa resor.
• Genomför Single European Skies.

Sverige har en mycket hög nivå av flygtekniskt kunnande men behöver stärka och utveckla det för att möta framtidens krav. Därför föreslår vi att:

• Sverige inrättar ett interdiciplinärt kompetenscentrum för hållbar flygforskning där flygteknik möter humaniora, samhällskunskap och ekonomi.
• Sverige satsar mer på yrkesutbildning inom flygtekniska området.

Avslutningsvis vill vi uppmana att utnyttja befintlig EU-finansiering och Industriklivet för flygets omställning. Om ni har några frågor, tveka in att kontakta oss.