Ris och ros till Trafikverkets inriktningsunderlag
Transportföretagen riktar både beröm och skarp kritik mot Trafikverkets inriktningsunderlag i remissyttrandet som Transportföretagen skickade in till regeringen idag. Beröm för att Trafikverket pratar klarspråk om vikten av att prioritera underhållet men kritik bl. a för en alltför defensiv hållning när det gäller järnvägens underhållsskuld och att inte leva upp till direktivet om att ha ett trafikslagsövergripande synsätt.
Trafikverkets inriktningsunderlag för den kommande planen för transportinfrastruktur lämnades till regeringen i mitten av januari och har sedan dess varit ute på remiss. Företag, organisationer, regioner och kommuner med flera har tyckt till och skickat in sina remissyttrande. Regeringskansliet har också hållit två dialogmöten där organisationer har kunnat framföra sina synpunkter muntligt till infrastrukturminister Andreas Carlson och hans statssekreterare Johan Davidson.
Även om Transportföretagen är positivt till att Trafikverket så tydligt prioriterar underhåll så har Transportföretagen en hel del synpunkter på inriktningsunderlaget. När regeringen gav Trafikverket direktivet att ta fram inriktningsunderlaget så var regeringen tydlig med att det skulle präglas av ett trafikslagsövergripande synsätt. Något som Transportföretagen anser att Trafikverket inte lever upp till och ger exempel inom flygets område på viktiga frågor som har funnits med i underlagsrapporter men inte kommit med i inriktningsunderlaget. ”Detta är olyckligt och bitvis märkligt - vilket syfte tjänar en utförlig och initierad underlagsrapport om inget av det sedan återspeglas i inriktningsunderlaget” skriver Transportföretagen som också saknar ambitioner och visioner för intermodala transporter järnväg – lastbil.
Underhållsskulden är betydande på både väg och järnväg, men medan Trafikverket bedömer att kunna återta en hel del av underhållsskulden på väg under planperioden anser myndigheten att den endast kan återta 12 av 91 miljarder i underhållsskuld på järnvägen. Transportföretagen anser att det är en farligt låg nivå som riskerar att få transportsystemet att kollapsa. Det saknas en konsekvensbeskrivning i inriktningsunderlaget och också visioner kring hur man på bästa möjliga sätt minskar negativ inverkan på trafiken av nödvändiga åtgärder.
vilket syfte tjänar en utförlig och initierad underlagsrapport om inget av det sedan återspeglas i inriktningsunderlaget”
Transportföretagen efterfrågar en nationell samling för järnvägen som ska drivas i nära samarbete med järnvägens aktörer i syfte att ta fram kostnadseffektiva åtgärder som kan genomföras i närtid. ”Trafikverket måste ha bättre koll på järnvägsanläggningens status för att bättre styra underhållet och arbeta förebyggande. Trafikverket är världsledande när det gäller att följa väginfrastrukturens tillstånd. Med tanke på att vi har 98 000 km statlig väg i Sverige mot 15 000 km järnväg anser Transportföretagen att Trafikverket borde intensifiera arbetet med att också bli världsledande på att följa järnvägsinfrastrukturens status”.
När det gäller underhållsskulden på väg utgår Transportföretagen ifrån sin egen analys, ”Långsiktiga effekter av ett underfinansierat vägunderhåll”, och skriver att utan vikten av ett betydande budgettillskott förväntas underhållsskulden öka från 19,1 miljarder kronor 2023 till 46 miljarder kronor 2033”. Transportföretagen efterfrågar en långsiktig och finansierad underhållsplan för både väg och järnväg med syfte att halvera skulden till 2030 och minimera den till 2040.
Trafikverket borde intensifiera arbetet med att också bli världsledande på att följa järnvägsinfrastrukturens status”.
Det är rätt och riktigt att prioritera underhållet skriver Transportföretagen men poängterar att Sverige inte är färdigbyggt. Det kommer att krävas kapacitetsförstärkningar på både väg- och järnvägssidan. Transportföretagen anser att tiden är kommen för att pröva alternativa finansieringsmodeller och har ett konkret förslag. Transportföretagen föreslår till regeringen att den uppdrar åt Trafikverket att starta upp en försöksverksamhet med alternativ finansiering (OPS) utifrån den modell som presenterades i delbetänkandet ”Finansiering av infrastruktur med privat kapital?”. I inriktningsunderlaget skriver Trafikverket att den omvärldsbevakar alternativa finansieringslösningar. Transportföretagen anser att Trafikverket för länge sedan borde lämnat omvärldsbevakning för praktisk handling.
Likaså anser Transportföretagen att Trafikverket måste gå från omvärldsbevakning till praktisk handling även när det gäller säkra uppställningsplatser för lastbilar. Det finns alldeles för få. ”Givet att inget händer på området anser Transportföretagen att regeringen bör tillsätta en utredning som syftar till att identifiera vilka av Trafikverkets statliga rastplatser som skulle vara möjliga att avyttra (ägarväxla) till en utomstående aktör, vars huvudsakliga uppdrag är att anlägga en säker uppställningsplats för yrkestrafiken men också kan möjliggöra för annan service, som exempelvis laddning” skriver Transportföretagen.
När det gäller kollektivtrafiken poängterar Transportföretagen länstrafikplanernas betydelse och varnar för konsekvenserna om länstrafikplanernas andel fortsätter att minska. Transportföretagen efterfrågar ett busskörfält till och från Arlanda. ”Det är ett exempel på hur kapacitetsstarka stråk kan skapas i storstadsregioner. Arlanda är såväl en viktig arbetsplats som ett nav för den svenska besöksnäringen. Busstrafiken till och från Arlanda fyller således flera funktioner, dels som arbetspendling, dels som en förutsättning för den svenska besöksnäringen.”
Trafikverket fick av regeringen i uppdrag att räkna på konsekvenserna av lite olika ramar. Ett alternativ var befintlig ram för innevarande planperiod, andra alternativ var minskad ram med 10 resp 20 procent samt ökad ram med 10 resp 20 procent. Trafikverket bedömer själv att det krävs befintlig ram plus 15 procent för att kunna behålla dagens funktionalitet på transportsystemet, återta delar av underhållsskulden samt ha råd med några nyinvesteringar.
Transportföretagen avslutar sitt remissyttrande med följande: ”Mot bakgrund av vad Transportföretagen anfört i vårt remissyttrande anser vi att det enda rimliga alternativet till ram för kommande plan för transportinfrastrukturen är befintlig ramnivå plus 20 procent”
Här kan du läsa Transportföretagens remissvar