Ny rapport: Svagt Arlanda kostar Sverige mellan 192 och 303 miljarder
Den svaga utvecklingen för Stockholm-Arlanda flygplats kostar samhället hundratals miljarder kronor. Det konstateras i en ny rapport som WSP gjort på uppdrag av Transportföretagen. I dag överlämnades rapporten till infrastrukturminister Andreas Carlson och stora delar av flyg-Sverige närvarade.
– I grund och botten har vi sett ett behov av att göra en analys kring varför vi behöver så bra förutsättningar som möjligt för en storflygplats och hur den har utvecklat sig i förhållande till de nordiska konkurrenterna. Det är dramatiska siffror vi kommer att få se.
Så inledde Marcus Dahlsten, vd för Transportföretagen, det seminarium om Arlandas utveckling som hölls den 18:e december 2024 och som mynnade ut i att rapporten ”En vingklippt nation Stockholm-Arlandas betydelse för tillväxt och konkurrenskraft i hela landet” överlämnades till infrastrukturminister Andreas Carlson (KD).
Det är alarmerande siffror som presenteras i rapporten. Sett över en tjugoårsperiod, 2003–2023, beräknas den uteblivna tillväxten som följd av Stockholm-Arlandas svaga utveckling uppgå till mellan 192 och 303 miljarder kronor.
– Detta är en väckarklocka för Sverige. Flyget och särskilt Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och tillväxt. Den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Ett svagt Arlanda drabbar oss alla, säger Fredrik Kämpfe, Transportföretagen, branchchef flyg, som modererade samtalet.
En av rapportens slutsatser är att det inte bara är Stockholm som drabbas av Arlandas svaga utveckling. Hela landet drabbas och vissa regioner är särskilt drabbade, exempelvis Jämtland och Västernorrland.
– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Ett starkare Arlanda går hand i hand med Sveriges hållbarhetsmål, inte bara för att det är en förutsättning för den gröna omställningsmotorn i norra Sverige utan också för att det går att välja flygresor med hållbart flygbränsle redan idag och på så sätt öka takten i flygets klimatomställning, säger Fredrik Kämpfe.
Infrastrukturminister Andreas Carlson deltog vid seminariet och fick ta emot tankar och konkreta förslag från representanter för flyget och från Stockholms handelskammare. Andreas Carlson, som välkomnade rapporten som ett viktigt inslag i regeringens arbete med att stärka flyget, hoppas att rapporten också kan bli startskottet för en nyanserad diskussion rörande flyget:
– Vi har sagt sedan dag ett att vi behöver stärka luftfartens konkurrenskraft för att den är en så avgörande del för hela Sveriges konkurrenskraft. Rapporten ger ett väldigt bra underlag för den riktning och det arbete som vi bedriver. Jag hoppas att den öppnar ögonen för ännu fler. Tyvärr är det i flygdebatten inte alltid logik, fakta, forskning och statistik som är vägledande. Men jag hoppas att rapporten är bidragande till att få en mer sansad diskussion om flygets betydelse, säger Andreas Carlson.