I dag presenterades utredningen om ett förstärkt skydd för järnvägs- och kollektivtrafikskydd, ett uppdrag som Trafikverket och Transportstyrelsen genomfört gemensamt. Utredningen initierades mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i Sverige och den ökade hotbilden som kan påverka många delar av samhället.
- Sveriges Bussföretag ser på det stora hela positivt på det presenterade förslaget. En trygg och säker kollektivtrafik är en grundförutsättning i ett väl fungerande samhälle som det svenska. Samtidigt är det dessvärre ingen självklarhet att så är fallet. Därför är det viktigt att vi är proaktiva och säkerställer det trygga och säkra resandet med kollektiva transportmedel., säger Anna Grönlund, branschchef och vice VD för Sveriges Bussföretag.
Utredningsuppdraget har genomförts under en mycket begränsad tid och har fokuserat på vilka kravområden som en ny lagstiftning på det här området bör omfatta. Utredarna menar att det behövs regler som styr till exempel att det måste upprättas skyddsplaner på aktörsnivå, utbildningar för företagens medarbetare, att en utpekande av nationell kontaktpunkt när det gäller samverkan i frågan om säkerhet i kollektivtrafiken och att det ska finnas en ansvarig myndighet som ska tillse att detta sker.
- Vi är i grunden positiva till att säkerheten i kollektivtrafiken stärks, fortsätter Anna Grönlund. En grundpelare i vårt arbete är att 4 av 10 motoriserade resor ska vara kollektiva 2030 och därigenom öka kollektivtrafikens marknadsandel av de motoriserade resorna. Trygghet och säkerhet är en förutsättning för detta och Sveriges Bussföretag är redan i dag representerade i olika fora där dessa frågor är på agendan. Som exempel kan nämnas att vi deltar i det arbete som Nationella Rådet för järnvägs- och kollektivskydd (NRJK) liksom att vi är engagerade i arbetet med att ta fram nationella utbildningar för personal i kollektivtrafiken.
Sveriges Bussföretag är dock starkt kritiska till att utredarna konstaterar att externa aktörer kan komma att drabbas av ökade kostnader när föreslagna åtgärder ska genomföras. Vidare sägs att finansieringen av detta behöver bäras av respektive aktör i respektive bransch.
- Vi anser inte att detta är rimligt. Bussbranschen kännetecknas av små marginaler och vidkänns fortfarande av effekterna efter pandemin. Ska samhället stärka skyddet i kollektivtrafiken är det en insats som också samhället får iklädas sig finansieringsansvaret för. Det är inte rimligt att kostnaden för dessa åtgärder vältras över på företagen, avslutar Anna Grönlund.
