Tillgängligheten i kollektivtrafiken riskerar att försämras när gapet mellan kostnader och intäkter fortsätter att öka, samtidigt som förarbristen kan bli värre. Det visar den årliga statistikrapport som Sveriges Bussföretag presenterar idag.
Ökade kostnader, svag intäktsutveckling och ett fortsatt sjunkande antal svenskar med behörighet att köra buss. Sveriges Bussföretag ser i årets statistikrapport flera orosmoln som kan komma att drabba utbudet och tillgängligheten i kollektivtrafiken.
- Vi ser en stor risk att utbudet i kollektivtrafiken kommer att försämras framöver. Det handlar dels om ett ökat kostnadsgap, men också att allt färre har behörighet att bli bussförare. Dessutom finns politiska hinder, exempelvis det omotiverat höga ålderskravet på att få köra just buss, vilket gör att många som utbildar sig till yrkesförare väljer andra branscher, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen.
Samtidigt som utbudet i kollektivtrafiken riskerar att minska, visar rapporten på positiva siffror för återhämtningen efter pandemin vad gäller antalet resenärer. Antalet påstigande i den upphandlade trafiken steg med nio procent jämfört med 2022, och är nu uppe i nästan 90 procent av 2019 års nivå. Dock är kostnadsutvecklingen alarmerande. Kostnaderna för den upphandlade trafiken har ökat med nästan 22 procent sedan 2018, medan intäkterna endast ökat med knappt 13 procent. Detta leder till ett gap som urholkar den upphandlade kollektivtrafikens ekonomi.
- Gapet mellan intäkter och kostnader i kollektivtrafiken fortsätter att öka. Trenden måste brytas, annars finns en stor risk att kollektivtrafiken försämras. Samtidigt har vi tydliga klimatmål, och för att nå dem måste utsläppen minska. Vi måste i högre grad resa grönt och öka andelen kollektivt resande. Branschen har enats om målet att fyra av tio motoriserade resor ska vara kollektiva 2030. Vi som arbetar i branschen kommer att göra det vi kan för att detta mål ska uppnås, men det krävs att alla parter hjälps åt. Det är viktigt är att följa branschens gemensamma standarder och rekommendationer, till exempel BusNordic som är en kostnadseffektiv standardspecifikation för bussar i upphandlad kollektivtrafik, säger Anna Grönlund, branschchef, Sveriges Bussföretag.
Utöver kostnadsutvecklingen riskerar därtill bristen på bussförare att förvärras. Rapporten visar att antalet i befolkningen med D-körkort, alltså busskort, fortsätter att sjunka. År 2000 hade 226 000 av landets befolkning D-körkort, 2023 var det endast 134 000. Sett till befolkningsutvecklingen är andelen med behörighet alltså ännu lägre. Dessutom finns politiska hinder mot personalförsörjningen i branschen, exempelvis att en förare måste vara 24 år för att få köra passagerartrafik längre än 50 kilometer.
