Med regeringens besked om slopad flygskatt föds nytt hopp för Sveriges flygnäring. Branschen får bättre förutsättningar att växla upp arbetet för ett mer hållbart flygande och stärkt svensk tillgänglighet.
Flygskatten har sedan den infördes 2018 slagit hårt mot flygbranschen och kraftigt försämrat dess konkurrenskraft, utan påvisat sänkta utsläpp. Sverige ligger på jumboplats inom EU när det gäller återhämtning av flyget efter pandemin och dagens besked kan vända den negativa trenden. Transportföretagen välkomnar beskedet, som ger flygnäringen bättre förutsättningar att fortsätta driva omställningsarbetet framåt, samtidigt som flygets konkurrenskraft stärks.
-- Den svenska flygskatten missade helt målet och borde inte ha införts från första början. Flygskatten var en skatt på resan, inte på utsläppen och vi kommer inte att sakna den. Vi ska ställa om flyget, inte ställa in det. Hållbart flygbränsle, el- och vätgasflyg är vägen framåt, men för att vi ska nå dit behöver branschen rätt förutsättningar. Att slopa flygskatten är ett steg i rätt riktning för omställningsarbetet inom flygnäringen, säger Marcus Dahlsten, VD på Transportföretagen.
Under Sveriges ordförandeskap i EU 2023 har EU stärkt sitt utsläppshandelssystem (EU ETS) för flyget och infört ReFuelEU Aviation, en inblandningsplikt för hållbart flygbränsle. Flyget förhåller sig redan idag till regler inom ramen för EU-samarbetet för att bidra till EU:s mål om nettonollutsläpp till 2050. Internationella styrmedel för flyg är att föredra eftersom flyget är internationellt i sin karaktär. Men den nationella flygskatten som adderats till det har dock enbart lett till en snedvridning i konkurrensen för flygbolag verksamma i Sverige och för Sverige som flygmarknad.
-- Vi ser nu fram emot att flyget i Sverige, utan bördan av flygskatt, får ny kraft att växa och utvecklas på ett sätt som gagnar både klimatet och den svenska ekonomin. I stället för att beskatta resandet ska vi låta svensk flygnäring vara förebilder, uppmuntra teknologiska framsteg och internationella samarbeten som leder till verklig minskning av utsläppen, säger Fredrik Kämpfe, branschchef på Transportföretagen Flyg.
Flygsystemet är avgiftsfinansierat. Det betyder att finansieringen framför allt genereras av resenärer, vilket är nog så utmanande för ett land som Sverige, som är glesbefolkat, med långa geografiska avstånd i Europas utkant. På grund av pandemiunderskott höjs nu avgifterna i det här systemet kraftigt inom Sverige, vilket Transportstyrelsen belyst i en ny rapport. Skatten vars avsikt var att minska resandet och inte utsläppen, har dränerat finansieringssystemet och lämnat mindre utrymme för investeringar för klimatomställning. Hittills har flygskatten flyttat närmare åtta miljarder kronor till statskassan som istället borde ha stärkt flygets konkurrens- och omställningskraft.
