Miljö och klimatfrågor
Att åka kollektivt ger oftast mindre miljöpåverkan än att åka bil. Sveriges Bussföretag arbetar därför för att en allt större del av persontransporterna ska ske med buss. Miljöfrågorna är också en av de viktigaste utvecklingsfrågorna för bussbranschen. Genom att minimera busstrafikens miljöbelastning kan branschen locka fler resenärer och fortsätta att stärka bussens ställning inom svensk kollektivtrafik.
Miljöarbetet i bussbranschen har kommit långt och bussen är ett miljövänligt färdmedel. Man ställer höga miljökrav i upphandlingarna. Man kör många bussar på förnybara drivmedel idag som har låg drivmedelsförbrukning. De flesta bussbolag utbildar också sina chaufförer i miljövänligt körande, så kallad sparsam körning.
Avgasrening miljözoner och upphandlingskrav
Tanken med miljözoner är att skapa hållbara stadsmiljöer. Detta tycker vi är bra och vi stödjer det. Stockholms stad har tagit beslut att införa miljözon 3 i en del av staden. Införandet har just nu stoppats av Länsstyrelsen som ska granska beslutet. Miljözon 3 innebär att enbart följande fordonstyper får köra där:
- Rena elfordon
- Gasfordon med utsläppsklass Euro 6
- Bränslecellsfordon.
Som vi skriver ovan är miljözoner bra, dock ska de tillkomma genom grundliga riskanalyser. Bland annat får denna typ av miljözoner stora negativa konsekvenser på turist- och beställningstrafiken då klass 3 bussar med ovan kravställning kopplat till drivmedel inte finns på marknaden.
Nuläge
I dagsläget kör drygt 85 procent av bussarna på förnybara drivmedel. I den upphandlade linjetrafiken är andelen ännu högre, 95 procent. Det är HVO, RME, Etanol, biogas samt eldrivna bussar. Sveriges bussar är därmed den fordonsflotta som ligger absolut längst fram när det gäller att ha lämnat de fossila drivmedlen bakom sig.
Det som styrt denna förändring är framför allt det arbete på miljöområdet som Partnersamverkan gjort genom sitt branschgemensamma miljöprogram med tillhörande miljökravsbilagor. En av styrkorna i det branschgemensamma programmet med dess kravbilagor är att kraven är formulerade som funktionskrav och inte detaljkrav. Det möjliggör att man kan ta tillvara teknikutveckling på ett hållbart sätt.
I dagsläget är biogas skattebefriat till och med 2030. De flytande biodrivmedlen är skattebefriade till och med 2026.
EU har tagit beslut om Euro 7 som innebär bl.a betydligt skärpta utsläppskrav från såväl motorn som nu även däck och bromsar. Detta träder i kraft i juni 2029. Vidare har man tagit beslut om ytterligare skärpta energieffektiviseringskrav, dvs mindre CO2 utsläpp från tunga fordon. Sedan 2019 gäller kraven tunga lastbilar. Nu föreslås att även tunga bussar ska inkluderas. För det de kallar stadsbussar (klass A, I låggolv) gäller enligt förslaget att endast nollutsläppsbussar får säljas av tillverkarna år 2035. Övriga bussklasser ska 2040 ha uppnått en CO2 minskning med 90 procent jämfört med 2019.
Skatter och avgifter
I dagsläget pågår en revidering av det befintliga energiskattedirektivet, det är bra anser vi. Dagens energiskattedirektiv har inte hängt med i den utveckling som har skett. Det som är bra i det nya förslaget är att drivmedel beskattas på energiinnehåll i stället för volym.
Det som inte är bra, faktiskt oacceptabelt är att flytande biodrivmedel föreslås få den näst högsta skattenivån, efter rent fossil energi, för att efter 10 år få samma skatt som fossil energi. De flytande biodrivmedlen är och kommer vara viktiga för ett land som Sverige med sin stora andel landsbygd.
Ytterligare dåligt förslag är att man föreslår att el producerad från förnybara källor ska ha lägsta skattenivå. Detta måste ändras till fossilfria källor. Här kommer Sveriges Bussföretag att fortsätta sitt arbete för att få svenska regeringen att agera i rätt riktning.
Vi vill
- Ha en långsiktig lagstiftning för förnyelsebara drivmedel som bygger på ett reduktionspliktsystem och fortsatt skattebefrielse för höginblandade eller rena biodrivmedel.
- Att offentliga upphandlingar följer branschens samlade rekommendation i Partnersamverkans avtalsprocess vad gäller miljö- och drivmedelskrav och sätter funktion före särkrav.
Att elskatten för buss blir likvärdig elskatten för andra transportslag inom kollektivtrafiken, såsom spårburen trafik.