Reflektioner efter Busstorget

Förra veckan samlade sig turistbussbranschen för branschdagarna Busstorget. Vi passade på att ställa tre snabba frågor till Oscar Sundås, branschutvecklare för Sveriges Bussföretag.

Hur känns det efter Busstorget? Vad är du mest stolt över? 

Det känns jättebra! Arrangemanget flöt på som det skulle, och det var god stämning bland såväl besökare som utställare. Det jag är lite extra stolt över är att det kom så många i år – fler än någonsin, och ganska rejält fler dessutom. Det är ett kvitto på att det jobb vi lägger ner uppskattas av besökarna!  
 
Vad tar du med dig? 

Jag tar framför allt med mig en härlig känsla av att ha fyllt på det sociala kontot. Från diskussionerna i programmet tar jag med mig perspektivet att företagen måste få fortsätta ha en rimlig chans att kunna göra det de är bäst på – att leverera sina produkter och tjänster med kvalitet. Det är lätt att bli matt av krångliga EU-förslag och känslan av att hela omställningen av branschen helt lämpas över på företagen.
 
Vad är viktigast framåt för branschen nu? 

För företagen skulle jag säga att det är helt avgörande att fortsätta utveckla sitt erbjudande, både inom paketresor och beställningstrafik, och bli bättre på att lyfta fördelarna med att åka buss. Det behövs stabila företag som är starka inför framtiden. För oss som branschorganisation är det att fortsätta att försöka se till att våra medlemsföretag har rimliga förutsättningar för detta.
 
Om du fick önska fritt, hur skulle Busstorget se ut om 5 år? Antal, plats och talare? 

Oj, vilken svår och rolig fråga! 😊 Självklart hoppas jag på att arrangemanget kan växa ytterligare lite till, i år var vi uppe och rörde oss kring 250 personer från 60 unika bussföretag. Framför allt hoppas jag på att vi får välkomna ytterligare lite fler unika företag. Plats? Min känsla är faktiskt att vi kommer återvänta till Hotel Tylösand fler gånger – kanske varannan gång. Det hade också varit häftigt att genomföra Busstorget inne i en stad – men det kanske får förbli en dröm. Talare? En dröm hade ju varit att få dit en minister någon gång – det hade verkligen varit stort!