Månadens säkerhetstips

Hej!

Det var tråkigt att höra. Tyvärr inte första gången vi hör om det, många företagare har drabbats. Idag är det vanligt att säkerhetsbolag marknadsför sina produkter genom att erbjuda en komplett lösning som betalas genom en fast månadsavgift. Det kan se bra ut på pappret, och säljarna är ofta väldigt övertygande, men i slutändan blir det mycket, mycket dyrt för köparen. 

Säljarna erbjuder sig att byta ut hela den gamla utrustningen och lösa avtalet med den befintliga leverantören. Kunden ska få mycket bättre produkter mot en mycket lägre kostnad. Eventuella reklamationer ska bytas ut utan extra kostnad och kunden ska alltid kunna utöka sin anläggning med ett mindre tillägg i månadskostnad. 

När avtalet är påskrivet börjar problemen. Bolaget har redan tagit lån med avtalet som säkerhet, så man har redan fått betalt och har därför inte bråttom med att sätta igång installationen. Som liten kund får man ofta vänta mycket länge på att få hjälp. Offerten/avtalet som säljaren lämnat är vanligtvis mycket bristfällig. Allt köparen har är säljarens muntliga löften om att allt ska bli bättre och billigare. Det gör att det blir svårt att peka på uppenbara avtalsbrott när bristfälliga produkter installeras.

Avtalet är otydligt utformat och många blir överraskade när det dyker upp en saftig faktura för installationen, som köparen trodde ingick i månadskostnaden.
Produkter som går sönder byts ut, men kunden får betala alla övriga kostnader som resor, hyra av ställning m.m. När kunden sedan vill komplettera sin anläggning med en enstaka produkt sker det med en liten ökning av månadskostnaden, men HELA avtalet förlängs så att kunden får betala HELA anläggningen i flera år extra. Det är nu som avtalet blir mycket dyrt för kunden och extremt lönsamt för leverantören.

Det kan ibland finnas skäl att köpa säkerhetsutrustning mot en löpande månadskostnad. Ibland saknas likviditet för att ta hela kostnaden på en gång, ibland är det skönt att ha en fast månadskostnad som är lätt att budgetera. I det exempel jag tar upp blir det dock omöjligt att budgetera då extrakostnader dyker upp hela tiden och i slutändan blir dessa avtal orimligt dyra för kunden.

Om ett företag ska ingå ett avtal avseende säkerhetsutrustning finns det några viktiga delar att ta med:

• Vilken larmklass eller standard ska leverantören leverera? ”Bättre” och ”Billigare” räcker inte.
• Vilka kostnader ingår och vilka tillkommer? Det måste framgå i klartext.
• Hur mycket kostar avtalet totalt under avtalsperioden? Hur mycket kostar avtalet extra om avtalstiden förlängs?
• Hur avgör vi om funktionen har förbättrats som utlovat? En lösning är att spara bildmaterial och jämföra med den nya eller sätta upp tydliga krav: ”En registreringsskylt ska kunna utläsas med enkelhet på den övervakade ytan, såväl vid dagsljus som på natten”
• När ska anläggningen vara driftsatt och hur lång tid tar det att få brister åtgärdade? 
• Vilket ansvar tar leverantören för att anläggningen följer gällande lagstiftning, till exempel GDPR?
• Om ni känner er osäkra, kontakta oss på Transportföretagen Säkerhet. Vi kan ge goda råd innan ni fastnar i dyra avtal.

Men för er är frågan nu vad ni kan göra när avtalet väl är påskrivet. I ert fall har leverantören monterat bra produkter i stora delar, men misslyckats med installation och service. Vårt fokus bör ligga på att få dem att prioritera er som kund. Det är här som vi kan använda styrkan av att vara många. Med ert tillstånd tar vi gärna kontakt med bolaget i fråga och sätter press. Det är inte längre bara en ensam företagare de hanterar utan en hel bransch. Om det inte fungerar driver vi på för att häva avtalet då de inte levererat som utlovat. Under tiden är det viktigt att inte förhandla om eller på annat sätt råka förlänga avtalet.

Hej!

Det kom en ny kamerabevakningslag 2020. Den ställer bland annat nya krav på hur skyltning vid kamerabevakning ska utföras. Tidigare räckte det med information om att området var kamerabevakat, idag måste fler uppgifter finnas med på skylten. Bland annat:

• Att området är kamerabevakat. Om även ljud registreras måste det också framgå på skylten (ljudinspelning anses extra integritetskränkande och används därför sällan).
• Vem som ansvarar för bevakningen. Vanligtvis ert bolagsnamn med kontaktuppgifter
  Syftet med bevakningen. Ett vanligt syfte är att förebygga och utreda brott, olyckor och tillbud.
• Hur länge materialet lagras
• De bevakades rättigheter att exempelvis få lagrade personuppgifter raderade eller utlämnade (bilder där en individ kan identifieras anses vara personuppgifter). Dessa uppgifter blir ofta för omfattande för att ha på en skylt och är dessutom ofta gemensamma med bolagets övriga hantering av personuppgifter. Därför är det vanligt att man på skylten hänvisar till bolagets hemsida där informationen finns och även kontaktuppgifter till personuppgiftsansvarig med mera.

Om ni önskar se ett exempel på hur en kamerabevakningsskylt kan se ut, eller har andra frågor kring kamerabevakning, kontakta Transportföretagens Säkerhets- och Beredskapschef på per.geijer@transportforetagen.se

Tyvärr ser vi många dieselstölder just nu och försvinnande få resulterar i några gripanden eller ens några utredningar. Ofta finns det dåligt med teknisk bevisning eller vittnen och då är det lätt för polisen att lägga ner utredningen. Men det finns sätt att jobba mot organiserade stölder, som dieselstölder. I appen Säkerhetscenter finns möjlighet att skapa fokusgrupper, exempelvis en grupp för ”Dieselstölder”. I gruppen kan man anmäla stölder och stöldförsök och dela informationen med övriga deltagare. På så sätt kan företagare få tidiga varningar för att tjuvar härjar i trakten och vidta lämpliga åtgärder. Det bästa är att man samtidigt kan polisanmäla stölden, så det är en väldigt tidseffektiv lösning.

När tillräcklig många använder gruppen kan vi dessutom skapa en samverkansgrupp med polisen och börja jobba proaktivt mot ligorna. Vi kan påvisa mönster, hitta fler brottsdrabbade och identifiera områden där polisen bör vara mer aktiva och brottsförebyggande.

Hör av er till oss om ni vill veta mer om Säkerhetscenter eller möjligheten att skapa en fokusgrupp i appen.

Det finns gott om gamla "kassaskåp" ute i verksamheterna. Skåp som ser kraftiga och rejäla ut, men som eventuellt inte räcker i försäkringsbolagets ögon. De kan vara byggda i enlighet med föråldrade normer, ha blivit skadade eller slitna så att skyddet inte är tillräckligt. Om du har ett sådant skåp bör du byta ut det till ett godkänt skåp. Börja med att öppna skåpet och se vilken klassning skåpet har. Det står på en skylt och brukar vara en kombination av bokstäver och siffror, till exempel SSF 3492 eller EN 1143-1. Ibland med tillägget Grade (0-3). Gå in i dina försäkringsvillkor och läs vad som gäller i din verksamhet.

Vid osäkerhet kontakta din försäkringsgivare och be dem avgöra. Om skåpet saknar skylt om klassning blir det svårare. Grundprincipen är att dessa skåp ska anses vara oklassade. Det betyder att de förvisso försvårar för en tjuv, men att innehållet eventuellt inte är försäkrat. Ibland kan försäkringsbolaget med hjälp av bilder godkänna skåpet för en viss förvaring även om skylten försvunnit. Ibland kan man få hjälp av en expert som intygar klassningen. Vanligtvis är det dock så billigt att köpa ett nytt eller begagnat skåp med rätt klassning så att det inte lönar sig att bekosta en expert som ska besiktiga skåpet.

Vissa skåp är enbart brandklassade. De kan helt sakna inbrottsklassning och är, ur ett försäkringsperspektiv, som att förvara godset på skrivbordet. Om någon bryter upp skåpen på ett sätt som ett klassat skåp hade stått emot så får man ingen ersättning vid ett inbrott. Om du har ett gammalt skåp, som du överväger att byta ut, passa på att byta till kodlås och se till så att det nya skåpet blir ordentligt förankrat enligt tillverkarens instruktioner.

Phishing, Smishing och Vishing är alla olika former av så kallat nätfiske. Syftet är för en bedragare att komma över person- eller kontouppgifter eller plantera skadlig kod i mottagarens IT-system. De olika namnen beror på hur bedrägeriet genomförs. Phishing sker via mejl eller olika chattfönster, Smishing via SMS och Vishing via telefon.

Läs mer HÄR

Bedragarna använder olika sätt att få mottagaren att lämna ut information eller klicka på en länk:

• Ett lockande erbjudande: ”Butik X ger dig 500 kronor om du svarar på tre frågor. Klicka HÄR.”
• Ett oväntat ordererkännande: ”Tack för din order! Underlaget för din beställning hittar du HÄR”
• Stressande information: ”Din senaste faktura är ej betald. Klicka HÄR för att undvika att kravet skickas till Kronofogden”
• Myndighetsliknande utskick: ”Din skattedeklaration är klar. Klicka HÄR för att se vad du ska betala eller få tillbaka i skatt”

Det viktigaste är att aldrig klicka på någon av de bifogade länkarna. Svara inte heller på utskicket. Om du blir osäker på om det kanske ligger någon obetald faktura någonstans, gå då in den traditionella vägen, via bolagets ordinarie hemsida, och logga in. Alternativt ring deras kundtjänst via det korrekta telefonnumret.

Bedragarna använder ofta stress och påstår att det är mycket bråttom att agera. Det är aldrig så bråttom så att ni inte hinner kolla upp ärendet. Googla företaget i fråga eller kontrollera fakturan mot Svensk Handel Varningslistan (den finns bland annat i appen Säkerhetscenter).

När vi talat med företagare som blivit lurade framträder ett tydligt mönster. Mejlet, sms:et eller telefonsamtalet kom just när det var extra rörigt i livet. Dagen innan semester med ett berg av uppgifter som skulle vara klara, mitt i dagishämtningen eller just när bokslutet skulle vara klart. Det finns tillfällen då vår förmåga och motståndskraft är nedsatt. Om ni vet att ni är inne i en stressig period, strunta i det där sms:et eller mejlet, lägg på luren med den påstridige säljaren. Är det viktigt hör de av sig på nytt. Ta sådana ärenden när ni har det lugnt och har gott om tid. Känner ni er osäkra, kontakta Säkerhetscenter för rådgivning. Anmäl bedrägeriförsök i appen Säkerhetscenter. Det hjälper oss att varna andra medlemmar när bedragarna härjar.

Det ÄR frustrerande att polisen inte klarar av att hjälpa till när brott begås, även när det handlar om så kallade mängdbrott. Dessa brott är väldigt vanliga, drabbar många och har ofta mycket låga straffvärden. Det gör att de ofta prioriteras bort av polis och åklagare, till förmån för mer ”allvarliga” brott.

De fall som vi har fått ta del av handlar dock om något helt annat än enkla stölder. I stället vittnar medlemmarna om våldsamma och hotfulla individer som tilltvingar sig varor genom hot. Det är då rent juridiskt inte en fråga om stöld, utan om rån. När man tar något genom att använda sig av hot eller våld klassas det som rån.

När ni drabbas av något sådant är det viktigt att ge polisen den sanna bilden av vad som sker. Säg inte att ni har en snattare på stationen, säg att ni har en våldsam och hotfull individ som rånar er. Att personen försöker stjäla något är faktiskt sekundärt, det är hotet och det våldsamma agerandet som är viktigt: ”Det är en våldsam person här som hotar att skada mig och min personal. Vi behöver hjälp!”.

När polisen kommer fram är det viktigt att fokusera på rätt saker. Om personen hotat och varit våldsam bör det rapporteras som olaga hot, skadegörelse, ringa misshandel eller annat lämpligt beroende på situation. Har personen dessutom tagit något så ska det klassas som rån. Var noga med att berätta hur ni upplevde situationen. Om ni blev rädda, kände obehag eller blev skadade. Om ni blev oroliga för vad som skulle hända med kollegorna, kunderna eller verksamheten. Allt som gärningspersonen ställt till med, även de små sakerna, ska komma med.

Alla som arbetar i verksamheten ska ha kunskap i att kunna hantera risker på ett bra sätt. En grundläggande säkerhetsutbildning, där ni går igenom hur stölder och andra brott ska hanteras, är en viktig del i säkerhetsarbetet. En välutbildad personal sparar ofta pengar åt företaget då stölder och stök minskar vid rätt agerande.

Ta för vana att alltid rapportera stölder, hot och trakasserier som sker på arbetsplatsen. Det bästa och enklaste sättet är att använda appen Säkerhetscenter, som ni kan hitta [här]. Där kan ni rapportera och även polisanmäla händelser på mindre än en minut. Är det ett pågående brott där ni känner att ni är i fara, exempelvis en våldsam person på stationen, ska ni ringa 112 direkt. Ni kan alltid använda Säkerhetscenter efteråt och rapportera in till Säkerhetscenter. Med den informationen förbättrar vi vårt centrala säkerhetsarbete, skapar anpassade lösningar för er och ger er bättre förutsättningar att skapa en trygg och säker arbetsmiljö.

Självklart så beror svaret på många olika faktorer. Var ligger verksamheten? Vilka värden hanterar ni? Vad kostar det om verksamheten står still på grund av en incident?
Gemensamt för alla verksamheter är att man behöver ha en bra företagsförsäkring. Brand- och vattenskador behöver alla försäkra sig mot. Om ni har en verksamhet som är känslig för störningar behöver ni titta extra på avbrottsförsäkringen. Om ni bedriver verksamhet som vid felaktigheter kan skada kund eller tredje part är en utökad ansvarsförsäkring lämplig. Hanterar ni stora värden är inbrotts- och råndelen värd att titta extra på.

När väl en lämplig försäkring är tecknad behöver försäkringsvillkoren uppfyllas. Från ert försäkringsbolag får ni de svårlästa försäkringsvillkoren, men många har också pedagogiska foldrar som beskriver vad som egentligen krävs för att uppnå rätt skyddsklass.
Vanliga brister som kan få onödigt allvarliga konsekvenser är exempelvis att ha låsvred på insidan av dörren (ska vara cylinder med nyckel), ha värdeskåpet stående på en lastpall (ska vara fastsatt enligt tillverkarens instruktioner, vanligtvis fastbultat i golv) eller ha värdefulla varor på golvet i källarlokal (ska förvara minst 10 cm ovan mark).

Transportföretagen genomför löpande kostnadsfria besiktningar av medlemmarnas verksamheter, som en del av organisationens säkerhetsarbete. Vid dessa besök kan vanliga brister upptäckas och förslag på rimliga åtgärder diskuteras fram. Här får ni också möjlighet att lyfta fram just era risker och utmaningar och få hjälp av den erfarne besiktningspersonen. Ni kan också kontakta Säkerhetscenter om ni vill få tips och råd kring lämpliga åtgärder för er verksamhet.

Många av skadorna uppstår på grund av slarv och bristande rutiner. Genom några enkla kontroller kan ni göra er verksamhet säkrare för både medarbetare och kunder:

• Kontrollera så att synliga eluttag och andra elinstallationer är hela och oskadade
• Kontrollera så utrymningsvägar är fria från hinder
• Kontrollera brandsläckare: väl synliga, fria att använda och manometer på grönt
• Städa undan brännbart material där det går
• Förvara inte brännbart material närmare än 6 meter från fasad (utomhus)
• Kontrollera så att inbrottslarm och brandlarm fungerar och går vidare till lämplig mottagare
• Se till så att stöldbegärlig egendom förvaras enligt försäkringsbolagets villkor, exempelvis tobak i säkerhetsskåp
• Kontrollera regelbundet verktyg och maskiner och byt ut slitna och skadade delar
• Var försiktiga vid Heta arbeten (svetsning, slipning, kapning), städa bort brännbart runt området och bevaka efteråt så att det inte pyr i något hörn

Se till så att de underentreprenörer ni använder också har ett fullgott försäkringsskydd!

Vissa bedrägerier rör ganska beskedliga belopp och frustrationen och irritationen över att bli lurad är större än den ekonomiska förlusten. Andra handlar om mycket större belopp, ibland så stora så att bolagets överlevnad hotas. Att få tillbaka några pengar efter att man betalt till bedragarna är oftast omöjligt. Därför är det så viktigt att inte låta sig bli lurad i första skedet. Några enkla åtgärder för att minimera risken för bluffakturor är:

• Ha ett uppdaterat leverantörsregister och kontrollera alla fakturor mot detta. Vid fakturor från okända leverantörer görs en ordentlig kontroll av att fakturan är korrekt och att vår kontaktperson verkligen beställt det fakturerade (och har förstått vad och av vem vi beställt av).
• Tänk på att vissa bedragare använder namn som är lätta att förväxla med stora välrenommerade företag. I vissa fall kapar man helt fräckt både logga och namn och byter bara ut bankgironumret på fakturan.
• Mer avancerade bedrägerier kombinerar ibland en faktura med falska mail som ser ut att komma ifrån VD, revisor eller annan företagsrepresentant. Kontrollera alltid att dessa verkligen kommer från en legitim avsändare, inte genom att maila tillbaka (till bedragaren!) utan genom att ringa eller gå förbi kollegan och fråga rakt ut: ”har du mailat mig om en överföring på 200 000?”. Många känner sig obekväma inför att fråga, det är det som bedragarna tjänar pengar på!
• Kontrollera okända fakturor mot Svensk Handel Varningslistan. I vår egen säkerhetsapp Transportföretagen Säkerhetscenter finns hela Varningslistan med och där får ni också de senaste varningarna, direkt i mobilen: här kan ni ladda ner appen Säkerhetscenter för Iphone och här kan ni ladda ner appen Säkerhetscenter för Android. I appen kan ni också väldigt enkelt rapportera och polisanmäla både bluffakturor och andra brott, det tar under en minut! Genom att använda Säkerhetscenter för att rapportera och polisanmäla bidrar ni till vårt gemensamma säkerhetsarbete. Era rapporter och tips kan sedan användas för att varna andra företagare och för att göra livet lite mer besvärligt för bedragare och andra kriminella.

Lycka till med säkerhetsarbetet. Om ni har några frågor kan ni alltid kontakta oss på sakerhet@transportforetagen.se, så hjälper vi er!