De vanligaste transportslagen är lastbil, personbil, fartyg, flygplan, bussar och tåg. Beroende på vad som ska transporteras och hur lång sträcka som ska färdas kan ett visst transportslag vara mer lämpligt än ett annat. Sett till samhället och ekonomin i stort så kompletterar de olika transportslagen varandra.
I Sverige finns det drygt 13 500 företag som säkrar svenska lastbilstransporter, främst åkerier. Dessa företag har tillsammans motsvarande drygt 65 000 heltidsanställda, mer än en procent av den svenska arbetskraften eller lika många som bor i en medelstor svensk stad.
På Sveriges vägar transporteras varje år drygt 450 miljoner ton varor på lastbilar.
Sverige är en av Europas största järnmalmsproducenter och sett till vikt är malm den enskilt största godskategorin. Om man även tar hänsyn till den totala sträckan som godset fraktas (i tonkilometer) är däremot livsmedel, drycker och tobak den största kategorin.
Vanligt förekommande är också varor som säkrar livsmedelsförsörjningen, både i form av råvaror direkt från jordbruket, samt skogsrelaterade laster som massa, papper och pappersvaror.
Källa: SCB, Företagens ekonomi. År 2022.
Majoriteten av allt gods inom Europa fraktas med hjälp av lastbilar. För långväga transporter är konkurrensen från andra europeiska åkerier hård. Allra flest transporter sker dock lokalt eller regionalt på en relativt kort sträcka.
Mer än hälften av alla lasttransporter är kortare än 50 kilometer och sju av tio lastbilstransporter startar och slutar i samma län. Detta beror bland annat på att lastbilarna utgör ett flexibelt transportslag som kan föra varor från och till relativt avlägsna platser, innan varorna lastas om på andra transportslag - exempelvis tåg, fartyg eller flyg. Lastbilen är också ett vanligt transportslag för när- och citydistribution.
2023 fanns det ungefär 5 miljoner personbilar i trafik och bilen har därför en central del i mångas liv. Omkring 77 000 personer i Sverige arbetar i företag som säljer och/eller utför service på motorfordon, huvudsakligen av personbilar.
Urbanisering, utökat hållbarhetsfokus och att färre unga har råd med körkort pekar ofta ut som faktorer som skulle göra bilen alltmer överflödig i samhället. Men statistiken visar annorlunda. Antalet personbilar per 1000 invånare har växt med 5 procent sedan år 2000. För många är bilen helt nödvändig av pendlingsskäl eller för att ta sig till olika aktiviteter.
Bilen är särskilt viktig för personer som bor i glesbygd, vilket illustreras av att antalet personbilar per 1000 invånare i Sverige är lägst i Stockholms län och högst i Dalarnas län och Gotland.
Andelen av befolkningen som har körkort av typ klass B har ökat marginellt sedan 2010, från knappt till drygt 78 procent. Dessutom har andelen unga (18–24 år) med körkort ökat från 57 till 62 procent sedan millennieskiftet.
Unga vuxna har alltså körkort i högre utsträckning idag än i början av 2000-talet, vilket tyder på att bilen kommer att spela en avgörande roll för samhälle, infrastruktur och transportsektorn även framöver.
Källa: SCB, Företagens ekonomi. År 2022.
Tre fjärdedelar av jordens yta är täckt av vatten och sjöfarten och dess hamnar utgör därför en mycket viktig del av transportinfrastrukturen. Sverige låg under stora delar av 1900-talet i absolut framkant i flera segment av sjöfarten med många framgångsrika rederier och idag är Göteborg vår största sjöfartsnod för gods.
Idag är motsvarande omkring 9 100 personer heltidsanställda direkt på svenska fartyg eller i rederierna. Tittar man däremot på alla sjöfartsrelaterade yrken i ett bredare kluster – skeppsmäklare, hamnar, administration och så vidare – är siffran upp till tio gånger så hög.
Omkring sju av tio av alla fartyg i svenska hamnar är passagerarfartyg, medan tre av tio utgörs av lastfartyg. 47 procent av totalt gods som hanterades över svenska kajer 2023 lossas i Sverige och kommer från hamnar utomlands, medan 40 procent lastas vid Sveriges hamnar och ska till andra länder.
Den svenska sjöfarten har upplevt en del svårigheter under det senaste decenniet. Antalet passagerare minskade ungefär med 2,4 miljoner personer mellan 2008 och 2019 – dels i sviterna av finanskriser, dels till följd av att vissa konkurrensvillkor har avvikit kraftigt från villkoren i omvärlden. Antalet passagerare minskade ytterligare 54 procent under 2020 till följd av coronapandemin. På senare år har dock passagerarantalet återhämtat sig något.
Även om handelsflottan minskade något mellan 2008 och 2023, har fartygen samtidigt blivit större och transporterar idag en större last räknat i vikt än före 2008. Däremot påverkade coronapandemin även flottan negativt, då den minskade med drygt 20 procent under 2020.
Sveriges hamnar utgör en viktig port gentemot omvärlden såväl för konsumtionsvaror som för basindustrin. År 2023 hanterades nästan 160 miljoner ton gods över kaj i de svenska hamnarna. 87 procent av all godshantering i svenska hamnar var med utrikes gods.
Hamnarna möjliggör också i stor utsträckning passagerarflödena till och från Sverige. Cirka 25 miljoner passagerare reste år 2023 till och från svenska hamnar.
Källa: SCB, Företagens ekonomi. År 2022.
Flyget utgör en förutsättning för att säkra, snabba och effektiva transporter mellan stora avstånd och till platser där annan transportinfrastruktur är otillräcklig. År 2022 fanns det 290 företag i Sverige som utför luft- eller rymdtransport av passagerare eller gods.
Sett till antalet landningar på svenska flygplatser under 2023 var cirka 56 procent utrikestrafik och cirka 44 procent inrikesflygningar.
Globalisering, ökad internationell rörlighet och avregleringar av flygmarknaden har lett till en kraftig uppgång av antalet resor till och från utlandet. De flesta av dessa går inte att ersätta med andra transportslag.
Antalet utrikespassagerare vid svenska flygplatser, innan pandemin bröt ut, var sex gånger högre än för 40 år sedan. Däremot toppade utvecklingen för inrikesresor redan år 1990 och kurvan har sedan dess planat ut.
Flyget lyfts ofta när det gäller frågor om klimat och miljö. Flyget står för mindre än fem procent av de samlade koldioxidutsläppen i Sverige. Flyget har minskat sin miljöpåverkan under de sista decennierna till följd av bättre motorer och allt mer bränslesnål teknik. Från och med 2008 har effektiviseringen varit så stor att den i princip har uppvägt det kraftigt ökade antalet resenärer.
Källa: SCB, Företagens ekonomi. År 2022.
Antalet bussar i trafik har varierat mycket sedan år 2000. Mellan 2000 och 2008 minskade antalet med cirka 7 procent, för att sedan vända uppåt igen. Pandemin hade en tydlig effekt på branschen, mellan 2019 och 2020 minskade antalet med nästan 10 procent. 2022 och 2023 visar dock på en återhämtning. Antalet bussar motsvarar ungefär nivån före pandemin, drygt 14 300.
Under åren har bussbranschen genomgått en konsolidering där antalet små bussföretag har minskat i antal, och de stora bussföretagen har blivit större. Genom att först tidigt gå över till biodrivmedel, och nu med elektrifieringen av fordonsflottan har bussbranschen varit en föregångare i att minska utsläppen under 25 år, mellan 2000-2023 minskade utsläppen av växthusgaser från bussbranschen med drygt 75 procent.
Den vanligaste bussklassen är typ II som ofta går under beteckningen "regionbuss". Dessa bussar används ofta till förortstrafik i anslutning till stora städer. Den näst vanligaste klassen är typ I, vilket är den klassiska stadstrafikbussen med både stå- och sittplatser, men utan bälteskrav. Klass A och B-bussar är mindre fordon som har plats för högst 22 passagerare, och dessa står för en åttondel av bussflottan.
Ta del av mer statistik på Sveriges Bussföretag sidor
Källa: SCB, Företagens ekonomi. År 2022.
Tågtrafiken i Sverige har ökat under hela 2000-talet, både persontransporter och godstransporter.
Under helåret 2023 gjorde privatpersoner nästan 244 miljoner tågresor, vilket motsvarar fler än 23 resor per person. Pandemin satte däremot spår. Antalet personresor minskade med nästan 40 procent mellan 2019 och 2020 men är nästa tillbaka till nivåerna innan pandemin.
Mätt i tonkilometer har godstransporterna ökat med 4 procent sedan 2014. År 2009 uppmättes den lägsta nivån av godstransporter under 2000-talet. Detta berodde i stor utsträckning på att finanskrisen medförde en minskad efterfrågan på svenska råvaror.
Under återhämtningsfasen har Malmbanan, mellan Luleå och Narvik i Norge, varit en drivande faktor i ökningstakten av transportarbetet. Till följd av malmutvinningen är det inte konstigt att ungefär en femtedel av godset som transporteras på svenska järnvägar fraktas längs Malmbanan år 2023.
Källa: SCB, Företagens ekonomi. År 2022.
Transportekonom
