Slut på flygskammen: avskaffa flygskatten
Vi behöver smartare lösningar – inte dyrare resor! Flygskatten är utformad på fel sätt och bidrar inte till flygets omställning.
Därför bör flygskatten tas bort
Flygskatten har ingen koppling till minskade utsläpp – den är endast en intäktskälla i statsbudgeten. Redan när den infördes möttes den av kritik och det enda som har ändrats från start är att skattenivåerna höjts, vilket ytterligare skadar resan mot ett grönare flyg.
#Bytkurs – låt flyget fortsätta i rätt riktning! Nedan kan du läsa mer om hur vi ser på hållbart resande och vi har samlat information om vad flygskatten är och varför den är en dålig idé.
Är flygskatten en miljöskatt?
Nej, flygskatten är inte en skatt på utsläpp, utan på själva resan.
Oavsett om du flyger med biobränsle eller i det senaste bränslesnåla flygplanet måste du fortfarande betala flygskatten.
Nu finns också flera olika EU-lagstiftningar kring flygets hållbarhet som ska skapa likvärdiga förutsättningar i alla länder. Det innebär att flygskatten spelat ut sin roll.
Här kan du läsa mer om varför flygskatten inte är en miljöskatt.
Frågor och svar om flygskatten
Nej, det finns tydliga klimatmål och ett tydligt regelverk på internationell nivå (Fit for 55 och ReFuelEU Aviation) avseende hur luftfarten ska utvecklas i linje med klimatmålen. Detta kompletteras med tydliga styrmedel i form av EU ETS, CORSIA och dessutom en EU-gemensam reduktionsplikt för att ersätta det fossila bränslet med fossilfritt bränsle. Hållbara bränslen i befintliga flyg, energieffektivitet i hela systemet, nya framdrivningsteknologier samt internationella ekonomiska styrmedel är flygets väg framåt för att klara globalt uppsatta klimatmål.
Nej, det finns inget som visar att den befintliga flygskatten har minskat utsläppen från flyget. Tvärtom har flygskatten dränerat industrin på resurser som krävs för omställningen. Hade det gjorts en satsning på hållbara flygbränslen för samma summa som flygskatten har kostat branschen så hade det medfört en reell utsläppsminskning. Detta konstaterades redan i flygskatteutredningen.
Flygbranschen har redan ekonomiska styrmedel i form av EU ETS, CORSIA samt en reduktionsplikt. Samtliga dessa innebär dyrare biljettpriser men har samtidigt en verifierad koppling till minskade utsläpp. Att ställa om flyget, liksom alla andra branscher, kommer att kosta pengar och leda till fördyringar. Då är det ännu viktigare att fördyringarna har en direkt koppling till minskade utsläppen. Den kopplingen finns inte när det gäller den nationella flygskatten vilket enbart är en skatt på mobilitet.
Luftfarten betalar redan för sina utsläpp genom EU’s utsläppshandel och det globala FN-systemet CORSIA. Enligt Trafikanalys beräkningar betalar flyget 180% av sina samhällsekonomiska kostnader där utsläpp, buller och olyckor ingår. Flyget är alltså överbeskattat. Dessutom betalar flyget för sin infrastruktur. Användarna betalar för flygets infrastruktur proportionerligt till hur mycket man flyger. De som inte flyger betalar inte (mer än marginellt vid de kommunala flygplatserna). I det fall flyget ska betala flygskatt så ska luftfarten i rättvisans namn få sin infrastruktur betalt via statsbudgeten i likhet med väg- och järnväg. Detta skulle knappast vara bra en bra affär för någon.
Per biljett ligger skatten i år på 79kr per enkelresa från svenska flygplatser till EU-länder, 315kr till USA och några andra länder och 504 kr till exempelvis Japan. I statsbudgeten 2024 beräknas inkomsten från flygskatten till 1,8 miljard SEK. Det är flygbolagen som är ålagda att betala skatten per resenär. Skatten är lika oavsett hur mycket utsläpp flygresan genererar och skattemedlen går inte tillbaka till flyget.
Nej, i världen är det ett fåtal länder som har flygskatt. Men ett antal länder i Europa har det på olika nivåer vilket är lika olyckligt där som här då effekterna är samma - speciellt i länder som ingår i EU ETS. Länder har även avskaffat flygskatter på grund av dess skadliga effekter på de gemensamma EU-målen om fri rörlighet och handel samt det faktum att de inte har någon påverkan på utsläppen.
Noll. Sverige har som princip att inte öronmärka skatter utan intäkterna går in i den allmänna statsbudgeten. Hade intäkterna öronmärkts till inblandning av hållbart flygbränsle hade vi fått en säker minskning av utsläppen utan negativ påverkan på mobilitet och tillgänglighet. Det hade också gått att öronmärka intäkter från skatten för att skynda på satsningar på batteri- och vätgasdrivet flyg.
Absolut inte och det här är ett av huvudproblemen med skatten – den har ingen koppling till flygets omställning och minskade utsläpp. Den svenska flygbranschen har en färdplan med stort fokus på hållbart flygbränsle där utvecklingen behöver gå mot att kunna blanda in mer än de i dagsläget tillåtna 50%. Därmed var flygningen som gjordes mellan Malmö och Bromma ett branschinitiativ för att skynda på den nödvändiga utvecklingen för att nå ett fossilfritt flyg.
Inte alls – flygskatten har ingen som helst koppling till denna flygning. Flygningen var helt och hållet ett branschinitiativ och gjordes av ett stort antal aktörer för att visa hur låga utsläpp vi kan nå med dagens teknologi och regelverk om hela ekosystemet samverkar.
Flygskatten fördyrade biljetterna på denna flygning precis lika mycket som på vilken annan flygning som helst vilket visar att flygskatten inte har någon styrning för att stimulera lägre utsläpp.
Flygbranschen vill redan detta och har arbetat med hållbarhetsinitiativ under lång tid. 2018 lämnade den samlade flygbranschen över sin färdplan för fossilfritt flyg till regeringen inom ramen för Fossilfritt Sverige. Här går det att läsa färdplanen samt ett urval av initiativ som tagits sedan dess. Den svenska flygbranschen är även aktiv på internationell nivå och kommer att bidra aktivt till att målen i bl.a. ReFuelEU Aviation nås.
Ja, det hållbara flygbränsle som tankas in i dag innebär minst 80 procent lägre koldioxidutsläpp över en livscykel jämfört med det fossila bränslet.
Ja, det har under lång tid varit tillåtet att blanda in 50 procent hållbart flygbränsle i det befintliga jetbränslet. Genom att betala för hållbart flygbränsle i samband med bokningen så köps motsvarande mängd fossilfritt bränsle in och tankas in i systemet och puttar ut motsvarande mängd fossilt bränsle. Det kan liknas vid systemet med grön el.
Inrikes
Inrikesflyget står (siffra från 2023) för under 1 procent av de svenska utsläppen.
Utrikes
Utrikesflyget står (siffra från 2023) för under 2 procent av de svenska utsläppen.
Varför är dagens flyg grönare än gårdagens?
Visste du att flygets utsläpp de senaste 50 åren minskat med 80 procent per passagerarkilometer? Det beror till stor del på ny teknik:
✈️Modernare motorer. Utan att gå in på teknikaliteter har mycket hänt när det gäller motorteknik. Det innebär att flygplanen, precis som en bil, i dag är mycket mer bränsleffektiva.
✈️Smartare byggda flygplan. Ett exempel är de uppåtböjda vingspetsarna du i dag ser på de flesta flygplansmodeller och som minskar bränsleförbrukningen.
✈️Användningen av material som kolfiber, titan och kompositplaster bidrar till att hålla vikten nere och därmed göra flygplanen mer bränsleeffektiva.
Det är inte bara flygplanen som är bättre, vi använder dem också på bättre sätt:
✈️Smartare flygningar, på rätt höjd och i rätt hastighet, sänker utsläppen!
✈️Att tanka flygplanen med biobränsle gör att flyget kan minska sina utsläpp med upp till 80 procent! Produktionskapaciteten har varit ett av problemen men just nu sker stora satsningar, inte minst i Sverige.
Hur ska jag tänka när det gäller mitt resande?
När du bokar en resa finns flera parametrar som är viktiga att ställa mot varandra. Klimatavtrycket är givetvis en mycket viktig parameter, men det är även pris och tidsåtgång. Vi har sammanfattat våra tankar i följande tabell, som också återfinns i vår resepolicy.
Procent
Så mycket har utsläppen från flyget minskat de senaste 50 åren.
Miljoner kronor
Så mycket pengar betalar flygbolagen in i flygskatt, pengar som inte går till klimatarbete och som hindrar investeringar i ny teknik.
Visste du att...
En Boeing 767 från mitten av 80-talet drog 3,34 liter flygbränsle per passagerare och 100 kilometer?
För en modern Boeing 737 MAX-8 är samma siffra 2,13 liter per passagerare!
Nu är dessutom elflyget nära. I Sverige arbetar bland annat Heart Aerospace med att utveckla regionala elflygplan som kan vara i drift inom kort!
Kontakta oss för mer information
Fredrik Kämpfe
Branschchef Flyg
Victoria Barrsäter
Branschansvarig Drönarnätverket och näringspolitisk expert Flyg