Fördjupning: Därför går anrika och stabila bolag snabbt mot en konkurs
Hur kan det komma sig att anrika och stabila bolag så snabbt är vid konkursens brant i nuvarande kris? Vi tittar på ett exempel från bussbranschen, och hur paketreselagen nu innebär stora, röda siffror.
Coronaviruset slog ned som en bomb i transportsektorn och persontransporterna var bland de första att drabbas. Flygbolag, bussbolag, taxibolag – många är de som drabbats hårt. Men hur kan det komma sig att bolag så snabbt försatts i en knepig ekonomisk situation? Låga marginaler är en av förklaringarna, lagstiftningarnas utformning en annan. Vi tittar på ett exempel från bussbranschen:
En resa till Danmark
Ett bussföretag sätter ihop en paketresa till Danmark. Resan innehåller hotell, middag och bussresa för totalt 30 personer. För att genomföra resan görs bokningar hos ett hotell och en restaurang och en av de egna bussarna reserveras för körningen.
Kostnaden för hotellet är 1300 kronor per person och middagen kostar 400 kronor per person. Bussresan kostar 500 kronor per person och inkluderar både rörliga kostnader (chaufförens lön, bränsle, däck, vägavgifter med mera) och fasta kostnader (avskrivningar, försäkringar med mera).
Totalt blir då kostnaden 2200 kronor per resenär. Företaget lägger på en marginal på 10 procent där omkring hälften, 5 procent, täcker personal, lokaler, system, marknadsföring och liknande. 5 procent är bolagets vinstmarginal.
Priset som resenärerna betalar blir därmed 2420 kronor per person.
Coronaviruset slår till
Bussföretaget tvingas med två veckors marginal att ställa in resan på grund av olika myndighetsbeslut i Sverige och Danmark. Hotellets avbokningsvillkor säger att det inte är möjligt att avboka i ett så sent läge, utan de tar ut full kostnad för samtliga bokade resenärer. Restaurangen har skrivet i sina avbokningsvillkor att de kan dra av 10 procent på priset, men resten av kostnaden måste betalas.
Vad gäller busskostnaden slipper bussföretaget kostnaden för bränslet och vägavgifterna, men har fasta kostnader för buss och lönekostnad för chauffören oavsett om resan genomförs eller inte. När en resa avbokas enligt paketreselagen har resenärerna rätt att få hela resans pris återbetalt, oavsett om bussföretaget får tillbaka pengar från sina leverantörer.
Uträkningen blir då som följer:
Intäkter:
30 x 2 420 = 72 600 kronor
Kostnader:
Hotell: 30 x 1 300 = 39 000 kronor
Restaurang: 30 x 360 (10% avdraget) = 10 800 kronor
Buss: 30 x 250 (fasta kostnader, räknat på 50%) = 7 500 kronor
Fasta kostnader: 30 x 110 (5% av marginalen) = 3 300 kronor
Återbetalning till resenärer: 30 x 2 420 = 72 600 kronor
Summa:
Bussföretagets kostnad för den inställda resan blir 60 600 kronor samtidigt som intäkterna i dagsläget är noll. De flesta företagen har dessutom tvingats ställa in många resor.
En dansk lösning för Sverige?
Nuvarande regelverk innebär med andra ord att företagen istället för intäkter snabbt får stora utgifter som ska betalas.
– Det handlar egentligen om att du får hela sin kostnadsmassa två gånger, samtidigt som du inte har några intäkter. Dels ska du betala tillbaka varje krona till resenärerna väldigt snabbt, dels tvingas du betala dina leverantörer berättar Oscar Sundås, branschutvecklare vid Sveriges Bussföretag och Transportföretagen.
Han berättar att man i Danmark har löst problemet genom att utöka befogenheterna för sin resegarantifond:
– Danmark har infört en fondlösning som liknar det som vi och andra har föreslagit här i Sverige, där resenärerna kan söka ersättning ur en fond utan att researrangören behöver hamna på obestånd. Sedan får bolagen betala tillbaka pengarna under en lång tidsperiod via avgifter på kommande resor. Det blir ett nollsummespel för staten samtidigt som det hjälper bolagen att överleva.