"Det finns en risk att hela branscher hamnar utanför den svenska modellen"
I vanliga fall brukar Transportföretagens jour få ta emot någonstans runt 160 samtal i veckan. Nu har antalet varit uppe på en bit över 500, i coronakrisens spår. Annika Nordin, chef arbetsgivarservice, ger sin bild av läget i transportsektorn just nu.
Transportföretagen är ständigt i kontakt med oroliga medlemsföretag som tvingas till åtgärder mot bakgrund av den pågående coronasituationen. Det är ungefär samma frågor som dominerar i de många samtalen, berättar Annika Nordin, chef arbetsgivarservice och förhandlingschef för Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Sveriges Bussföretag.
– Det handlar framförallt om två frågor: arbetsbrist och korttidspermittering. Det företagen behöver hjälp med är att så snabbt som möjligt lyfta av kostnader när de står utan intäkter. Vi vill också understryka att vi vill att våra medlemsföretag ska höra av sig till oss i den här situationen som de nu befinner sig i.
Annika Nordin berättar att läget än så länge skiljer sig åt mellan branscherna:
– Flyget är vi i ständig kontakt med och vi gör akuta utryckningar för att sänka kostnadsmassan. Bussföretag och taxiverksamheter har tappat 80 procent av intäkterna på ett bräde. Även passagerarfärjornas situation är akut, alla transportslag som kör passagerare tog första vågen med undantag av kollektivtrafiken.
För att hantera den ökade mängden ärenden som inkommer till Transportföretagen har flera åtgärder vidtagits i syfte att stödja medlemsföretagen:
– Vi har bemannat upp jouren, vi hanterar förhandlingsverksamhet via mejl eller telefon för en effektivare förhandlingsverksamhet och samtidigt finns ett högt tryck från medlemmar om att ta fram svar kring hur lagar och regler ska tolkas, vilket också tar mycket av vår tid i anspråk.
Att permittera är ett system för att övervintra, det är inte uppbyggt för det som det används till nu
Svårtolkade regelverk
Samtidigt som regeringen i olika omgångar har sträckt ut hjälpande händer i form av krispaket innebär det ingen omedelbar räddning för bolagen. Ett problem är att regelverken ofta är svårtolkade och att de, som i fallet med korttidspermitteringar, inte är avsedda för en pandemi utan är framtagna för att hantera en lågkonjunktur:
– Att permittera är ett system för att övervintra, det är inte uppbyggt för det som det används till nu, när företagen utan omställningstid måste ändra kostnadskostym, berättar Annika Nordin.
Hastigheten med vilket de nya reglerna har utarbetats i kombination med krisens omfattning innebär att regelverket blivit både otydligt och dessutom föränderligt, eftersom den slutgiltiga lagstiftningsprodukten i många fall inte finns på plats. Det försvårar för såväl Tillväxtverket som fackförbunden när de ska försöka tolka reglerna. Ett annat problem är att korttidspermitteringar passar bättre för andra typer av verksamheter än transportsektorn, menar Annika Nordin:
– Korttidspermittering fungerar om du har en fabrik där du kan styra produktionen. Så fungerar inte transportnäringen, vi ska finnas där för att frakta läkemedlen, för matleveranserna, vi måste ha en flexibel transportnäring som hanterar de jobb som kommer in. Det nuvarande systemet riskerar att bolagen låser sig och inte kan växla upp snabbt när tjänsterna behövs eftersom man då riskerar att förlora det statliga stödet.
Det har visat sig vara svårt att enas med fackförbunden om korttidspermitteringar. Transportarbetareförbundet vill till exempel inte använda systemet med permitteringslön under uppsägningstid. Ytterligare ett problem är att det krävs en lokal överenskommelse för att få tillgång till statliga hjälpverktyg:
– Det är olyckligt i den här situationen att tillgången till statliga bidrag är avhängigt av fackliga överenskommelser. Det ligger alltså på lokal nivå om ett bolag ska försättas i konkurs eller överleva.
Hon fortsätter:
– Jag har också respekt för att det är svårt för en lokal facklig ombudsman. De sitter i samma sits som våra jurister med ett regelverk som ger otydliga svar. Det hade varit rimligare att ta bort kravet på facklig överenskommelse och att bidraget kunnat sökas direkt från Tillvätverket.
En effekt kan bli att vi kommer att tappa vissa branscher som kanske inte kommer tillbaka in i det kollektivavtalade systemet
En oviss framtid
Parallellt med arbetet med kortidspermittering och arbetsbrist pågår också ett arbete med att prolongera, alltså förlänga, befintliga kollektivavtal. Pensionsförhandlingarna har legat i träda men även här startar förhandlingarna upp igen.
– Vi förhandlar också med våra motparter om krisavtal på olika avtalsområden.
Samtidigt som den nuvarande krisen är akut kommer vissa av effekterna att bli kvardröjande, även inom det arbetsrättsliga området:
– En effekt kan bli att vi kommer att tappa vissa branscher som kanske inte kommer tillbaka in i det kollektivavtalade systemet. Det man måste förstå är att i en bransch där bolagen med kollektivavtal väl har slagits ut, är det inte givet att de bolag som startar upp efter krisen tecknar kollektivavtal på nytt. Det finns en risk att hela branscher hamnar utanför den svenska modellen, vilket är tragiskt och kan ge svåröverskådliga konsekvenser.
Hon fortsätter:
– En annan effekt är att antalet tvister i domstol mellan oss och fackförbunden kommer att öka, med tanke på tolkningarna av regelverket med korttidspermitteringar. Det kommer bli en period av att städa upp och reda ut vilka avtal som är ingångna och vad de egentligen betyder.
När krisen väl är över kommer marknaden alltså i värsta fall att se väldigt annorlunda ut:
– Även de företag som överlever måste hantera en minskad orderingång, det kan exempelvis bli en långsiktig effekt på den tunga trafiken i Sverige. Om vi inte hanterar det här med stor försiktighet kan små och medelstora bolag slås ut och ha svårt återuppstå, avslutar Annika Nordin.