Nyhet

En flygmarknad på knä hotar Sveriges återhämtning

Nyhet

Den 4:e maj anordnade Stockholms Handelskammare ett specialinsatt seminarium med anledning av den kris som flyget just nu genomgår och som påverkar hela samhället.
 – Om man tittar på de flygbolagen som har trafik i Sverige tappar de uppemot 30 miljarder kronor i år, sade Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen.

Den allvarligaste krisen någonsin för flyget. En ökenvandring. Imploderad marknad. Oavsett ordvalen är slutsatsen densamma. Hela den internationella kommersiella flygmarknaden har över en natt nästan helt upphört att existera, med stora konsekvenser för samhället som helhet – både gällande tillgänglighet, konkurrenskraft och Sveriges globala ställning.

– Det är en mobilitetskris för persontransporter i Sverige. Om man tittar på flyget är det en omfattning av kris som man aldrig sett tidigare under askmolnkrisen 2010 eller finanskriser. IATA förutspår ett tapp på totalt 314 miljarder amerikanska dollar för flygbolagen globalt, vilket kan jämföras med finanskrisen 2008 och tappet som då var 26 miljarder dollar. Det här är något helt annat som vi inte har sett tidigare, säger Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen.

Han fortsätter:

– Om man tittar på de flygbolagen som har trafik i Sverige tappar de uppemot 30 miljarder kronor i år. Händelseutvecklingen är så pass allvarlig att den riskerar att slå sönder infrastrukturen vad gäller flyget i Sverige, exempelvis marktjänstbolagbolag och trafikledning.

Marcus Dahlsten understryker också det faktum att flyget är viktigt för den återhämtning som kommer att ske efter krisen och att flygebranschen dessutom skapar runt 90 000 arbetstillfällen i Sverige, arbetstillfällen som nu är hotade.

– Det Transportföretagen har fört fram vid ett flertal sammanhang är att det är oerhört viktigt att tänka på vad för slags struktur vi vill ha kvar efter krisen. Ska vi offra våra svenska flygföretag och låta marknaden tas över av bolag som kanske saknar kollektivavtal och som inte gör samma miljösatsningar?

Osäker framtid

Inom loppet av några veckor har SAS tvingats varsla tusentals anställda, BRA genomgår en företagsrekonstruktion och Norwegian har precis undvikit konkurs.

– Vi går miste om pengar, utländska turister som inte kommer hit till Sverige, deras konsumtion, deras shopping, att de inte äter på våra restauranger och bor på våra hotell, säger Stefan Westerberg, Senior Economist, Stockholms Handelskammare.

Från mars till midsommar innebär det enligt prognosen 36 miljarder kronor i utebliven konsumtion. Han beskriver att detta endast är toppen av isberget eftersom det handlar om en begränsad period och endast utländska turister.

Nedgången rör inte bara flygbolagen utan har även slagit hårt mot den kringliggande infrastrukturen, exempelvis flygplatser, och markservice etcetera. Charlotte Ljunggren, Director Marketing and Commercial Business Development, Swedavia, berättade att Swedavia har tappat 97 procent av flygen till de tio flygplatser som de driver, vilket också är en katastrof för alla butiker, restauranger och dylika verksamheter som finns vid och på flygplatserna. Från Arlanda drivs i dag den lilla trafik som pågår från en enda terminal medan flygplatser som Bromma och Ronneby nu står helt utan kommersiell flygtrafik.

Ett av de bolag som direkt kände av krisen var SAS.

– Vi har anpassat oss efter reserestriktionerna som man har infört för att försöka stoppa smittspridningen. Vi var ganska tidigt ute med att få stänga ned, vi var en av de första branscherna och ett av de första bolagen att få ställa allt på marken. Jag tror också att vi eventuellt kan vara ett av de sista företagen som kan starta upp igen, berättar Anna Wilson, VP Public and Governmental Affairs, SAS.

– Det handlar inte bara om restriktioner utan om makroekonomi, mikroekonomi, vad som kommer hända framöver med hela resebranschen, när folk börjar våga resa igen och hur det ser ut då, har man kvar sitt jobb. Det är mycket som påverkar hur vår marknad ser ut framöver.

Hon tror också att en återstart kommer att ta tid och att mer normala verksamhetsnivåer inte kommer att uppnås före 2022. Samtidigt krävs mer och starkare stöd för att denna återstart ska kunna ske. SAS efterfrågar exempelvis permitteringar ned till 100 procent, eftersom i princip hela verksamheten ligger nere.

Marcus Dahlsten efterlyser även han starkare åtgärder, exempelvis utökat kontantstöd men även upphandlingar:

– Vi skulle till exempel vilja se att den här tillgänglighetsåtgärden som regeringen gjort så här långt där man stödjer samhällsviktigt flyg till norra Sverige och Gotland utvecklas att gälla även södra Sverige. Det skulle kunna hålla igång viktig infrastruktur under denna tid.  

Här nedan kan du se hela seminariet.