Fordons- och transportelever i topp
Det råder stor efterfrågan på elever som har gått gymnasieskolans fordons- och transportprogram. Ny statistik från Skolverket visar att programmets elever har högst etableringsgrad på arbetsmarknaden tre år efter examen. Statistiken bekräftar Transportföretagens bild av att rekryteringsbehovet till både förar- och mekanikeryrken är stort – såväl på kort som lång sikt.
Transporter är en förutsättning för hela samhället – för vår vardag och för att industrin, handeln och näringsliv ska utvecklas och fungera. Efterfrågan på transporttjänster ökar över tid och ett fungerande finmaskigt transportnät förutsätter tillgång till kompetent personal. Transportnäringens utveckling innebär mycket goda jobbmöjligheter till en rad olika yrkesroller. Skolverkets statistik över elever som gick ut gymnasieskolan 2018 slår fast att elever som valde fordons- och transportprogrammet har störst chans till jobb direkt efter gymnasiet.
”Det är mycket positivt att elever från fordons- och transportprogrammet har högst etableringsgrad på arbetsmarknaden efter examen. Det vittnar dels om företagens stora rekryteringsbehov och dels om en bransch med framtidstro. Samtidigt innebär den pågående pandemin stora svårigheter för delar av transportbranschen – inte minst inom persontransporter. Men på sikt är vår uppfattning att efterfrågan på transporttjänster återvänder vilket betyder ett ökat rekryteringsbehov sett till hela branschen”, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning Transportföretagen.
Transportsektorn genomgår en stor teknikutveckling och förändringsresa som innebär moderna arbetsmiljöer, varierade arbetsuppgifter. Samtidigt är det viktigt att utbildningarna hänger med i samma takt och tempo. Transportföretagen vill se utökade lokala samarbeten mellan bransch, politik och skola så att utbildningarna motsvarar företagens rekryteringsbehov.
”Transportföretagen arbetar sedan flera år regionalt med att etablera samverkan mellan skola, politik och näringsliv. MBC, Motorbranschcollege, är ett sådant koncept som innebär kvalitetssäkrade gymnasiala utbildningar i samarbete med det lokala näringslivet. Men det behövs utökade resurser och ett politiskt engagemang med”, avslutar Caj Luoma.