Bussbranschfrågor på EU-nivå
En hel del är på gång på EU-nivå av intresse för branschen. Vår näringspolitiska expert, Karin Atthoff, beskriver hur mycket av vår bransch som styrs av beslut på EU-nivå och vilka frågor som Sveriges Bussföretag följer under hösten.
EU-kommissionen har som svar på Corona-pandemin, bland annat reviderat sitt arbetsprogram för 2020 och skjutit upp en del större initiativ, och även lagt fram ett paket av åtgärder för återhämtning och uthållighet – Next Generation EU - riktat både mot medlemsstaterna och europeiska företag. Inom åtgärdspaketet ”Gröna given” – EU:s färdplan mot en mer hållbar ekonomi - finns flera initiativ av intresse för bussbranschen. Till exempel väntas en revidering av Energiskattedirektivet; ett förslag skulle ha kommit i slutet av 2020, men är uppskjutet till andra kvartalet 2021. Gröna given innehåller även planer för en Strategi för smart och hållbar mobilitet och ett samråd om innehållet i denna pågår fram till den 23 september och sedan förväntas EU-kommissionen presentera förslag till strategin mot slutet av 2020. Fortsatt och påskyndad digitalisering, inklusive av transportsektorn, ses som en viktig del i EU -kommissionens hållbarhetssatsningar, men även för den inre marknadens utveckling samt EU:s återhämtning efter Corona-pandemin. Här pågår under hösten 2020 arbete med nya förslag på lagstiftning inom områdena försäljning av varor och tjänster (troligen inklusive transporttjänster) genom digitala plattformar och användande av artificiell intelligens. EU-kommissionen har även under året antagit en ny Datastrategi som ska stötta europeisk digital omställning och bidra till ett klimatneutralt EU till 2050. Vad gäller återhämtningspaketet är det ännu oklart hur resurserna i det kommer att fördelas och hur individuella bolag kan dra nytta av dem och meningarna går isär mellan EU:S medlemsstater beträffande kriterierna för fördelning av stödåtgärder och villkor för återhämtningsstöd.
På nationell nivå pågår under året processer för genomförande av EU-gemensam lagstiftning, som Sveriges Bussföretag både följer och tar en aktiv del i. Utredningen om öppna data-direktivet ska redovisa sitt uppdrag under hösten och direktivet ska vara genomfört senast till sommaren 2022. Syftet är att göra information från den offentliga sektorn mer lättillgänglig för företag , som vill använda den för utvecklandet av nya digitala tjänster (till exempel mobilitetstjänster). Det första Mobilitetspaketet antogs under sommaren och innehåller ny förordning om Kör- och vilotider, förordningen om Smarta färdskrivare samt Utstationeringsdirektivet, som nu ska nu börja gälla och införlivas på nationell nivå. Under sommaren har även utredningen kring genomförande av det så kallade Tillgänglighetsdirektivet inlett sitt arbete och Karin Atthoff, näringspolitisk expert hos Sveriges Bussföretag sitter med som expert i utredningen. Exempel på produkter och tjänster som ska tillgänglighetsanpassas enligt kraven i direktivet är elektroniska kommunikationstjänster, audiovisuella medier, hemsidor och webbplatser, mobila applikationer och produkter där det ingår självbetjäningsterminaler – exempelvis vid biljettförsäljning eller incheckning. Samtidigt har EU-kommissionen inlett en utvärdering av förordningen (EU) 181/2011 om passagerares rättigheter vid busstransport. Dessa lagstiftningar överlappar i viss utsträckning varandra och det blir viktigt att se till att företag inte drabbas av dubbelreglering.
Sveriges Bussföretag är engagerade i de här olika initiativen på både nationell nivå och EU-nivå, på egen hand men även i samarbete med övriga förbund inom Transportföretagen, genom Svenskt Näringsliv samt samarbetsorganisationer i Bryssel, IRU och UITP.