Fördjupning: Rusande drivmedelspriser pressar samhället – men varför är de så höga?
Det kommer nog inte som en överraskning – alla som har stått vid pumpen den senaste tiden har sett hur summorna springer iväg. För att inte säga rusar. Men vad ligger bakom och hur ser priserna ut i Sverige kontra resten av världen? Vi reder ut.
Drivmedelspriserna är givetvis en viktig aspekt av transportsektorns konkurrenskraft. Transporter är samtidigt enormt viktiga – det är exempelvis så vi fyller våra butiker och apotek, det är så vi tar oss till arbeten eller kan mötas. Under året har priserna på både bensin och diesel stigit i rasande tempo.
Snabb prisökning
För bensin (E10/95) låg priset vid årsskiftet på cirka 14 kronor litern, den 26:e oktober låg priset på 17,94 en ökning med 28 procent.
För diesel är skillnaden ännu mer dramatisk – priset låg här vid årsskiftet på 14,23. Den 26:e oktober var det uppe i 19,22 – en ökning med 35 procent.
När priserna nu når nya rekordnivåer är det därför med effekter som påverkar hela samhället.
Läs mer: https://tanka.se/prishistorik
Fråga 1. Varför är bensin och diesel så dyrt just nu?
Internationell brist
En anledning till att priserna har rusat är pandemin. Tillgång och efterfrågan har varierat kraftigt under perioden, produktionen har varit tvungen att gå på sparlåga tidvis. Återstarten av samhället i spåren av pandemin har inneburit att efterfrågan plötsligt skenat och att kapaciteten inte har hängt med. Priset på råolja har därför stigit.
Miljökrav
I Sverige härrör en stor del av ökningen till den så kallade reduktionsplikten, som innebär att det i dag finns krav på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel. Tillgången på biodrivmedel är begränsad och nästan allt måste importeras till Sverige. Samtidigt råder det huggsexa om råvaran i världen. Det har fått priserna att stiga.
Enligt drivmedelsbranschen höjdes produktpriset på diesel med 75 öre den 1 augusti, i och med skärpta krav. Vid årsskiftet höjs kraven igen och priset ökar ungefär i samma storleksordning igen enligt branschen. *
* Viktigt att förtydliga är att Transportföretagen inte är emot de sänkta utsläpp som reduktionsplikten innebär – tvärtom. Däremot är prisökningen ett stort problem för stora delar av samhället. Det måste hanteras.
Skatterna
Skatten på bensin och diesel är hög i Sverige. I oktober gjorde ekonomifakta en sammanställning. Då, med ett bensinpris på 17,73 kronor per liter, utgjordes närmare 60 procent av priset, det vill säga över 10,29 kronor per liter, av just skatter. I Sverige betalar vi nämligen tre separata skatter på bensin: koldioxidskatt, energiskatt och moms.
Det är också så att motortrafiken får betala mycket mer för sina utsläpp än vad någon annan gör. 2019 skrev Transportföretagen att snittpriset på utsläpp låg på cirka 20 öre per kilo koldioxid (skatter och utsläppsrätter). Skatten på bensin motsvarade då 2,84 kronor per kilo koldioxid. Alltså över 1000 procent högre pris än övriga utsläppare.
Läs mer: https://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/styrmedel/konsumtionsskatter-pa-bensin/
Läs mer: https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/det-ar-utslappen-vi-ska-jaga-inte-bilisterna/
Fråga 2: Hur står sig priserna i Sverige mot resten av världen?
Även om drivmedelspriserna i världen just nu är generellt höga tillhör Sverige toppskiktet. För vanlig bensin återfinns vi på en 7:e plats i världen, där Hong Kong toppar listan.
När det gäller diesel är bilden ännu mindre smickrande: här ligger Sverige på plats nummer två, alltså näst dyrast i världen – återigen bakom Hong Kong*.
* Hong Kong toppar listan bland annat på grund av en kartellsituation som nu utreds av myndigheter i ett uppmärksammat mål. De parter som utreds ska enbart ha erbjudit kunderna den dyraste versionen av bensin.
Läs mer om priset på bensin i olika länder: https://www.globalpetrolprices.com/gasoline_prices/
Läs mer om priset på diesel i olika länder: https://www.globalpetrolprices.com/diesel_prices/
Fråga 3: Hur påverkar de höga priserna samhället?
Enkelt uttryckt innebär högre drivmedelspriser att livet blir väldigt mycket dyrare för många människor i vårt avlånga land. På de allra flesta platserna är människor mer eller mindre beroende av bil för att ta sig runt. Det kan handla om att ta sig till och från arbete och butiker, studier, att hälsa på familj eller lämna barnen på träningar.
Höga priser påverkar även yrkestrafiken. Det påverkar därigenom också priserna på varor i samhället, exempelvis livsmedel. För arbetsmaskiner är läget mycket bekymmersamt. En lantbrukare som vid årsskiftet tankade en traktor med diesel, och en tank på 100 liter, betalade då lite över 1400 kronor för en full tank. Samma tankning går nu på nära 2000 kronor. För en vanlig lantbrukare innebär prisrusningen ökade kostnader på potentiellt över 100 000 kronor per år.
Källa: https://sverigesradio.se/artikel/lantbrukaren-vi-kan-betala-mer-for-dieseln-om-vi-far-mer-for-vetet
Värt att notera är också att många arbetsmaskiner, oavsett om vi pratar om lantbruk, bygg och anläggning eller exempelvis skogsmaskiner är helt beroende av diesel. Det finns helt enkelt inga möjligheter att elektrifiera den typen av fordon. Det leder således till högre kostnader för byggen, hantverkare och leveranser.
I slutändan innebär dyrare bensin att mindre blir kvar i plånboken till annat vilket påverkar hela ekonomin i stort. Mest drabbas de utan möjligheter till exempelvis kollektivt resande.