Idag presenterade infrastrukturminister Tomas Eneroth den nya planen för transportinfrastruktur 2022–2033. Transportföretagen ger både ris och ros i några snabba kommentarer.
Ros till satsning på isbrytare
- Det är glädjande att regeringen äntligen ger Sjöfartsverket klartecken till införskaffande av nya isbrytare som ska ersätta den nuvarande ålderstigna flottan. Svensk basindustri längs norrlandskusten, liksom den nyindustrialisering vi ser i Norrland, är självfallet beroende av isfria hamnar vintertid, säger Marcus Dahlsten, Vd Transportföretagen.
Utvecklingen av farlederna in till Luleå och Göteborgs hamnar var kända sedan tidigare, liksom slussombyggnaderna i Södertälje och Trollhättan.
- Det är glädjande att regeringen nu också lyfter in Hjulstabron i Nationell plan, så att sjöfarten i Mälaren kan fortsätta att utvecklas och avlasta annan infrastruktur i Mälarregionen, säger Marcus Dahlsten.
Ris till satsningar på vägar
- Underhållssatsningen till vägar räcker tyvärr inte ens till att betala av på underhållsskulden. Vill vi förbättra vägarna krävs det betydligt mer än så. Vi kan konstatera att med regeringens infrastrukturplan så kommer vägnätet fortsätta att förfalla, säger Marcus Dahlsten, Vd Transportföretagen.
Transportföretagens analys ”Långsiktiga effekter av ett underfinansierat vägunderhåll” visar att det skulle behövas 5,3 miljarder kronor per år till vägunderhåll, det är ungefär en (1) miljard ytterligare jämfört med planen som regeringen nu beslutat, säger Marcus Dahlsten.
Mer än 8 av 10 transporter sker på väg och en väl fungerande väginfrastruktur är basen i hela transportsystemet.
Transportföretagen välkomnar flera av de satsningar som görs i den nationella planen men beklagar att de sker till priset av ett fortsatt förfall av såväl väg- som järnvägsnät. Trafikverket har visat att det är samhällsekonomiskt lönsamt att vårda befintlig infrastruktur, säger Marcus Dahlsten,
Ros till att utreda landtransporter till och från Arlanda
- Vi kommer noga följa Trafikverkets uppdrag att utreda kapaciteten för landtransporter till och från Arlanda, då kollektivtrafikens andel av resorna till och från Arlanda idag ligger lågt jämfört med andra närliggande nationella flygplatser, kommenterar Anna Grönlund, branschchef Sveriges Bussföretag, ett förbund inom Transportföretagen.
I Norge räknade t ex norska Gardemoen en kollektivtrafikandel före pandemin på närmare 70 %, betydligt högre än Arlandas. Att bygga ut kapacitetsstark busstrafik till och från Arlanda helst i form av kapacitetsstark busstrafik i först hand genom ordentliga satsningar på BRT, i andra hand genom enklare åtgärder som busskörfält och signalprioritering. Attraktiv och pålitlig kollektivtrafik får fler att välja bussen på väg till och från flyget, säger Anna Grönlund.