Det svenska flyget – så stärker vi konkurrenskraften!

Mötesrapport från regeringens möte 15/11 om luftfartens konkurrenskraft

Inbjudan och Bakgrund:

Mötet, som ägde rum i Stockholm den 15 november kl. 14.00-16.30, initierades med regeringens inbjudan till en strategisk dialog om luftfartens konkurrenskraft. I inbjudan betonar regeringen behovet av att stärka luftfartens position och önskar genom mötet inhämta synpunkter från relevanta aktörer inför det fortsatta strategiska arbetet. Kontexten för mötet skisserades med fokus på utmaningarna inom luftfartssektorn, inklusive påverkan från Covid-19-pandemin, övergången till fossilfria transporter, och den ökade globala konkurrensen. Mötet samlade ca 50 deltagare från flygbranschen, rese- och turismbranschen, energi- och drivmedelssektorn samt flera myndigheter.

Regeringens åtgärder och uppdrag:

Under mötet redogjorde bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson för de pågående åtgärderna för att stärka luftfartens konkurrenskraft. Uppdraget till Transportstyrelsen att analysera drönaranvändning i Sverige och förslaget i budgetpropositionen för 2024 om att förstärka det statliga driftstödet till regionala icke-statliga flygplatser lyftes fram. Två viktiga flygplatsutredningar, Arlandautredningen och Flygplatsutredningen, samt EU:s "Fit for 55"-klimatpaketet, som antogs under det svenska ordförandeskapet våren 2023, diskuterades som delar av regeringens pågående arbete.

Sammanfattning av mötesdiskussion:

Presentationerna och diskussionerna visade att läget för det svenska flyget är akut och att det finns betydande utmaningar för att bibehålla Sveriges internationella konkurrenskraft. Som ett exempel lyftes en färsk rapport fram som visar att tillgängligheten till Stockholm-Arlanda från utlandet minskat med 25 procent mellan 2018 och 2023.[1]

Representanter från flygbranschen lyfte fram flera konkreta åtgärder för att adressera utmaningarna. Bland dessa åtgärder inkluderades behovet av att minska kostnadstrycket på branschen, öka resandet bland annat genom att ändra resepolicys, och att samtidigt främja användningen av hållbart flygbränsle (SAF – sustainable aviation fuel). Andra åtgärder som på kort sikt kan förbättra infrastrukturen på Arlanda är automatisk gränskontroll och fokus på kostnadseffektiv kollektivtrafik till/från Arlanda nämndes också.

Fredrik Kämpfe, branschchef, Transportföretagen Flyg, lyfte fram följande förslag, som samtliga ligger inom ramen för nationell beslutskompetens, för att stärka flygets konkurrenskraft:

• Utfasning av Flygskatten: Det betonades att flygskatten inte har bidragit till hållbarare flyg men att den har tydligt negativa konsekvenser för tillgängligheten.
• Hantering av Pandemiunderskotten: Ett förslag om tillfälligt kapitaltillskott i avgiftssystemet för säkerhetskontroller (GAS-systemet) presenterades för att kompensera det uppkomna underskottet under pandemin och undvika framtida pålagor på biljettpriser.
• Storsatsning på Hållbara Flygbränslen: Transportföretagen betonade behovet av en kraftig satsning på produktionen av hållbara flygbränslen i Sverige för att minska kostnaderna och främja övergången till hållbara alternativ.

Avslutning:

• Mötet avslutades med en sammanfattning från bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson över de mest framträdande delarna som lyfts fram i diskussionerna:
• Flygskatten: Branschen anser samstämmigt att flygskatten måste avskaffas för att öka svenska flygets konkurrenskraft.
• Infrastrukturplanen: Flyget bör tas med i infrastrukturplanen eftersom en tydligare central styrning över flyginfrastrukturen efterfrågades.
• Resepolicys: Branschen ser ett stort behov av att ändra synen på flyget i både offentliga och privata resepolicys och anta resepolicys som inkluderar köp av hållbara flygbränslen (SAF-policy) i stället för flygnegativa resepolicys.
• Hållbarhet: Ekologisk hållbarhet måste kombineras med social hållbarhet, och ekonomisk.
• Arlanda flygplats: Arlandas utveckling är helt central för svenska flygets konkurrenskraft och en bred dialog efterlyses där även berörda kommuner är med.
• Upphandling: Regional upphandling av flyg vid sidan av Trafikverkets upphandling är ett bra sätt att skapa ny tillgänglighet.
• Kostnadstryck: Kostnadstrycket på flyget behöver reduceras, inklusive att ta hand om pandemiunderskotten i infrastruktursystemet och GAS-systemet.
• Långsiktighet: Branschen efterfrågar mer långsiktighet i omställningen och att vi har EUs Fit for 55 i förgrunden, och framförallt räknar in effekterna av det ändrade EU direktivet om EUs utsläppshandelssystem (EU ETS) och den nya EU förordningen ReFuelEU Aviation.
• SAF-produktion: Mycket viktigt att få i gång SAF produktion i Sverige. Viktigt för både för flygets omställning och för Sveriges oberoende/självförsörjning av drivmedel.
• Infrastruktur: Viktigt att infrastrukturen uppgraderas för att kunna ta emot hållbar teknik, till exempel el- och vätgasflyg. Nya finansieringsmodeller för infrastrukturinvesteringar bör diskuteras.
• Drönare: Drönare är ett allt tydligare inslag i luftrummet och måste hanteras tillsammans med annan trafik för att det inte ska uppstå problem. Ökad samordning behövs.

Bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson betonade även det som framkommit under mötet om behovet av ökat samarbete: regeringen, myndigheterna och branschen behöver samarbeta närmare för att möta de akuta utmaningarna för flyget och stärka luftfartens konkurrenskraft.

Not: Under mötet refererade bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson till den Handlingsplan för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt svenskt flyg som Transportföretagen Flyg tagit fram tillsammans de största samlade aktörerna i den svenska flygbranschen. Utifrån fem övergripande mål föreslås konkreta åtgärder som både branschen och regeringen bör vidta för att driva på flygets omställning, öka svenska flygets konkurrenskraft och göra flyget till en naturlig del av den svenska transportinfrastrukturen. Handlingsplanen finns här.