Busstrafiken leder omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Branschen har tagit stort ansvar och investerat i fordon och hållbara transportlösningar. Samtidigt visar den årliga statistikrapporten om bussbranschens utveckling att branschen ännu kämpar för att återhämta sig efter pandemi och energikris. Nu behövs beslut om fortsatta satsningar på den svenska kollektivtrafiken på alla politiska nivåer för att bryta de mönster som tydligt syns i rapporten ”Statistik om bussbranschen” som publiceras idag.
Kollektivtrafiken drabbades hårt av pandemin, med minskade biljettintäkter som följd. Efter det följde Rysslands invasionskrig mot Ukraina och den kraftiga kostnadsutvecklingen som det orsakade, bara mellan 2019 och 2022 ökade kostnaderna med 13 procent. Även om intäkterna har börjat öka så är det inte tillbaka på prepandeminivåer och kostnaderna fortsätter att öka i en högre takt. Jämför man kostnadsnivån för 2019 jämfört med 2022 har den ökat med 13 procent, samtidigt som intäkterna minskat med 3,4 procent.
Det största orosmolnet är bussförarbristen. Rapporten ”Statistik om bussbranschen” har sammanställt uppgifter från flera källor och siffrorna förskräcker. Ska den svenska kollektivtrafiken kunna fortsätta rulla behöver 8100 nya bussförare förstärka trafiken 2023-2025.
Regeringen ger regionerna hela ansvaret för kollektivtrafikens utveckling
Att staten kapar eller försämrar stöd till kollektivtrafiken försvårar situationen än mer. Regeringen har dragit in på stöd för exempelvis elektrifiering av stadsbussar efter pandemin och för insatser för en ökad andel kollektivt resande. År 2022 fanns det 915 eldrivna bussar i Sverige. Det betyder att det återstår cirka 3200 stadsbussar att elektrifiera.
– Samtidigt som vi har haft dessa kriser i vår omvärld, har vi den alltmer akuta klimatkrisen att hantera. Vi vet alla att det är miljösmart och grönt att resa kollektivt, och en av nycklarna till att nå våra klimatmål och minska utsläppen är att öka andelen kollektivt resande. Branschen har enats om målet att 2030 ska 4 av 10 motoriserade resor vara kollektiva. Vi som arbetar i branschen kommer att göra det vi kan för att detta mål ska uppnås. Men, det krävs att alla parter hjälps åt, säger Anna Grönlund, branschchef Sveriges Bussföretag.
Mellan 2019 till 2020 minskade antalet klass 3 bussar i trafik från 2246 till 1283, en minskning med 43 procent. Detta vittnar om hur svår situationen var för de företag som bedriver turist- och beställningstrafik. Från 2020 till 2022 ökade sedan antalet klass 3 bussar till 1856, en ökning med nästan 45 procent. Sveriges Bussföretags medlemmar vittnar om hur denna del av bussbranschen återhämtade sig under 2022, men att det samtidigt var en utmaning med det ständigt ökande kostnadsläget.
För den upphandlade busstrafiken var siffrorna något bättre. Mellan 2019 och 2020 sjönk antalet påstigningar med drygt 30 procent, och var 2022 uppe i cirka 82 procent av 2019 års nivå. En oroväckande utveckling är dock kostnadsutvecklingen. Jämför man kostnadsnivån för 2019 jämfört med 2022 har den ökat med 13 procent, samtidigt som intäkterna minskat med 3,4 procent.
Läs rapporten "Statistik om Bussbranschen"
För mer information, kontakta
Anna Grönlund, branschchef Sveriges Bussföretag, +46 70 612 71 74
