Transportföretagen: Regeringen borde satsat mer

I budgeten för 2024 skrev regeringen att investeringsstödet för tunga elektriska lastbilar skulle ”förstärkas och förlängas” och ett nytt, tillfälligt stöd för eldrivna lätta lastbilar skulle införas, något som Transportföretagen bejublade. När nu regeringen återkommit med detaljerna är Transportföretagen inte lika imponerade. Regeringen borde tagit i mer.

När klimatminister Romina Pourmokhtari på en presskonferens i samband med budgetpresentationerna i september berättade att investeringsstödet till tunga elektriska lastbilar skulle förlängas och förstärkas och att ett nytt, tillfälligt stöd till inköp av elektriska, lätta lastbilar skulle införas välkomnades detta av Transportföretagen som aktivt drivit frågan om behovet av att få igång marknaden för eldrivna transportfordon.

När nu regeringen skickat ut en promemoria på remiss med de närmare detaljerna i utformningen av stöden så var de inte riktigt så kraftfulla som det lät i samband med att regeringen presenterade budgeten.

När det gäller stödet till tunga elektriska lastbilar innebar förstärkningen mestadels att mer pengar läggs i anslaget, det räcker alltså till fler, och att maxgränsen för den stödberättigade kostnaden, i dag 40 procent av merkostnaden, differentieras. Den höjs från 40 till 50 procent för medelstora företag och till 60 procent för små företag. För stora företag sänks den från dagens 40 till 30 procent. Regeringen väljer att behålla maxgränsen 20 procent av inköpskostnaden vilket gör att Transportföretagen bedömer att stödet inte kommer att få den önskvärda breda effekten på fordonsmarknaden utan ”i första hand kommer att gynna företag som av en eller annan anledning ändå hade investerat i ett elfordon”.

Transportföretagen konstaterar att även om de elektriska tunga lastbilarna börjat sjunka lite i pris är de betydligt dyrare än sina dieseldrivna motsvarigheter och att den föreslagna maxgränsen om 20 procent av inköpskostnaden i flertalet fall bedöms utgöra de facto taket för stödet.

Transportföretagen hänvisar till Trafikanalys som i en underlagsrapport ”Stödsystem för lastbilar”(2022) bedömt att en stödnivå på mellan 70 och 80 procent av den stödberättigade kostnaden i normalfallet krävs för att på ett effektivt sätt jämna ut totalkostnadskalkylen för att köpa och äga en eldriven tung lastbil jämfört med en dieseldriven dito. Samtidigt noterar Transportföretagen att en sådan stödnivå inte är möjlig till följd av EU:s gruppundantagsförordning men begränsningen 20 procent av inköpskostnaden är en ”svensk uppfinning”.

När det gäller det tillfälliga stödet till inköp av elektriska, lätta lastbilar föreslås det vara maximalt 50 000 kronor. Men redan från och med 1 januari 2025 ska det trappas ned och sättas till högst 40 000 kronor. Från och med 1 juli 2025 ska det få uppgå till högst 30 000 kronor och från och med 1 oktober samma år ska det börja fasas ut.

Transportföretagen välkomnar stödet, men anser att det måste förlängas till 1 januari 2027. Att börja fasa ut det redan från och med 1 oktober 2025 är för tidigt. I remissyttrandet lyfter Transportföretagen fram att under 2022 var andelen nya eldrivna, lätta lastbilar 14,5 procent. Andelen kommer att öka under 2023 skriver Transportföretagen men det kommer ”fortfarande vara en bit kvar till nivåerna för personbilar”. En förlängning av stödet skulle accelerera utvecklingen, ”något som både skulle vara positivt, eftersträvansvärt och skulle vara en viktig pusselbit för att nå Sveriges krav inom ESR till 2030” skriver Transportföretagen och föreslår att det ska genomföras en utvärdering och granskning av stödet innan det fasas ut.