Upp emot 300 miljarder kronor har Arlandas svaga utveckling kostat Sverige de senaste tjugo åren. Om trenden fortsätter kan den totala samhällsekonomiska förlusten bli så stor som 1 700 miljarder fram till 2050. Det visar en analys som WSP har gjort på uppdrag av Transportföretagen.
Det systematiska underutnyttjandet av Stockholm-Arlanda flygplats har orsakat enorma samhällsekonomiska förluster för Sverige, visar en ny rapport från WSP, framtagen på uppdrag av Transportföretagen. Under de senaste 20 åren har flygplatsens svaga utveckling lett till ett produktionsbortfall på 192 – 303 miljarder kronor. Om denna trend fortsätter till 2050 kan den totala förlusten bli 1 700 miljarder kronor.
- Detta är en väckarklocka för Sverige. Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen.
Rapporten, som är unik i sitt slag, har analyserat Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling och jämfört flygplatsens utveckling med de övriga nordiska storflygplatserna. Resultatet är tydligt: Arlanda presterar betydligt sämre än sina nordiska motsvarigheter i att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.
Bottenskiktet av Europas större flygplatser
Bara för 2023 beräknas produktionsförlusten för Arlandas svaga utveckling ha uppgått till 16 – 26 miljarder kronor. Arlanda rankas i bottenskiktet av Europas 50 största flygplatser i förmåga att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten. Om Arlanda hade utvecklats i nivå med övriga nordiska storflygplatser skulle flygplatsen 2023 ha hanterat 31 miljoner passagerare, 35 procent fler än det faktiska antalet.
- Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.
Bromsar den gröna omställningen i norr
Rapporten lyfter också fram Arlanda som en kritisk resurs för regioner utanför Stockholm. I norra Sverige, där en stor del av den gröna omställningen sker, har bristen på tillräckliga flygförbindelser lett till förlorade intäkter på över två miljarder kronor bara under det gångna året. För Stockholm är siffran elva miljarder.
- Ett starkare Arlanda kan gå hand i hand med Sveriges hållbarhetsmål, inte bara för att det är en förutsättning för den gröna omställningsmotorn i norra Sverige. Med en uppdaterad färdplan för fossilfritt flyg står Sverige inför möjligheten att kombinera förbättrad tillgänglighet med kraftigt minskade utsläpp. För att främja svensk tillväxt och konkurrenskraft måste målet vara ett mer attraktivt Arlanda och en stärkt svensk flygtillgänglighet, avslutar Fredrik Kämpfe.
Om rapporten
Analysens metod är baserad på en systematisk genomgång, en så kallad metaanalys, av 18 vetenskapliga artiklar där flygets betydelse för den regionalekonomiska utvecklingen studeras. Som ett komplement till metaanalysen tillämpas även egna statistiska analyser; dels en analys av flygets genomslag på löneinkomsterna i svenska kommuner, dels en analys av den långväga tillgänglighetens effekter på produktivitetsutvecklingen i europeiska regioner. Metaanalysen och WSP:s egna analyser påvisar sammantaget robusta, positiva effekter på produktivitet och sysselsättning av förbättrade flygförbindelser.
