Nu har dörrarna slagits upp till nya utbildningsformen Nationell yrkesutbildning – en pilot i samverkan

Under hösten startade Nationell Yrkesutbildning, passande nog förkortat till NY. Utbildningsformen bygger på principerna att komplettera befintliga utbildningsformer på SeQF-nivå 4 och ska erbjuda en snabb väg till arbete genom en stark koppling till arbetslivet. Fordon och transport är ett av de fem utvalda områdena för denna pilotverksamhet.

Under hösten 2024 startade två utbildningar inom ramen för NY. Det handlar om utbildningen till marinelektriker på Campus Nynäshamn och utbildningen till fordonstekniker med inriktning på el- och hybridfordon i Göteborg.

Under året kommer vi att följa hur arbetet fortlöper. I denna första del får du som läsare träffa rektorer och utbildningsledare från de båda utbildningarna och läsa deras tankar och erfarenheter från uppstarten.

Fordonsteknikerutbildningen i Göteborg: En modell för branschnära lärande

I Göteborg leds fordonsteknikerutbildningen av rektorerna Karin Omsén och Eva Petersén tillsammans med Håkan Bjurkvist som är utbildningsledare. De beskriver hur den nya utbildningsformen skiljer sig från andra yrkesutbildningar genom sitt nära samarbete med fordonsindustrin. 

–    Det innebär att branschen har ett direkt inflytande på innehållet, vilket gör att vi snabbt kan justera upplägg och innehåll för att möta nya behov, säger Eva Petersén.

En av utbildningens största styrkor är det omfattande stödet från branschen. Enligt Håkan Bjurkvist har företag inte bara bidragit med utrustning och fordon utan också ställt upp med fler LIA-platser (lärande i arbete) än antalet studerande.

–    Det är ett fantastiskt engagemang som visar på det stora rekryteringsbehovet inom branschen, säger Håkan Bjurkvist.

Utbildningen fokuserar på att ge studenterna allmän behörighet som högvolttekniker, vilket är avgörande i en fordonsindustri som snabbt elektrifieras.

–    Vi kortar vägen för våra studerande till märkesspecifika certifieringar och gör det möjligt för dem att snabbt bli attraktiva på arbetsmarknaden.

Samtidigt har den korta startsträckan inneburit vissa utmaningar. Det handlar om sökanden som inte hade tillräckliga förkunskaper för att påbörja utbildningen och att utbildningsformen är en pilot som sökanden inte ännu känner till. Trots utmaningarna är framtidstron stark och utbildningen ses som en viktig del i att möta både branschens behov och samhällets omställning mot hållbar mobilitet.

Marinelektrikerutbildningen i Nynäshamn: Kvalitet och flexibilitet i symbios

På Campus Nynäshamn har marinelektrikerutbildningen haft en lika spännande start. Malin Tärnqvist Lidström, utbildningsledare, och Anneli Sahlin, rektor, betonar hur Nationell Yrkesutbildning förenar en standardiserad struktur med hög grad av flexibilitet.

– Vi har nära samarbeten med branschen, vilket säkerställer att utbildningen håller sig aktuell och relevant, säger Anneli Sahlin.

Utbildningen har skapat ett stort intresse och även om alla platser inte fylldes vid starten ses NY som ett framsteg:

–  Vi hade redan upparbetade nätverk i branschen, vilket gjorde att vi på ett smidigt sätt kunde starta utbildningen trots tidspressen, förklarar Malin Tärnqvist Lidström.

Branschen har haft en central roll, både i att definiera utbildningens innehåll och i att bidra praktiskt.

–    Marinelektrikerutbildningen är unik i sin täta koppling till arbetslivet, där företagen deltar aktivt genom LIA, gästföreläsningar och utrustning, säger Malin Tärnqvist Lidström.

Utbildningens potential att utvecklas inom områden som säkerhet och hållbarhet lyfts också fram. Yrkesrollen är bred och kommer att behöva anpassas till framtidens behov.

Båda utbildningarna har fått erfara utmaningarna med att starta en helt ny utbildningsform. Gemensamt lyfter de fram att det är svårt att locka studenter till en pilotutbildning, särskilt när den inte är etablerad. Samtidigt har processen gett viktiga lärdomar.

–    Vi har insett vikten av att låta utbildningen mogna och att kontinuerligt utvärdera och justera för att möta både studerandes och branschens behov, säger Anneli Sahlin.

Framtiden för Nationell Yrkesutbildning

Trots utmaningarna är optimismen stor och gruppen ser Nationell Yrkesutbildning som en möjlighet att forma framtiden för yrkesutbildningar i Sverige. 

–    Det är en kvalitetssäkrad modell som gör våra studerande attraktiva på arbetsmarknaden och utbildningsformen kan vara början på något stort, säger Karin Omsén.

Sammanfattningsvis fastslås att ett starkt stöd från branschen i kombination med ett tydligt fokus på relevans och kvalitet gör att Nationell Yrkesutbildning ser ut att bli en viktig del av Sveriges framtida kompetensförsörjning.