Han summerar 16 år i bussbranschen: ”Kunskap är inte att veta allt själv utan att veta var jag hittar allt”

Lars Annerberg, branschutvecklare på Sveriges Bussföretag, blickar bakåt med stolthet på resan genom åren i bussbranschen. Nätverkandet är viktigt i ett branschförbund och att ta stöd av varandra. Du kan inte sitta i en kammare, säger han. Vi ställer några frågor till honom om hur resan har varit på hans sista dag innan pensionen.

Vad är du mest stolt över under dina år på förbundet?

• Jag vill verkligen lyfta att vi fick till regelverket med att medlemmarna kunde eftermontera avgasutrustning och komma upp till Euro 6. Hade inte vi drivit den frågan så hade den inte gått igenom, Transportstyrelsen som ägde frågan var inte lika på. Det har sparat pengar till alla Transportföretagens medlemmar. Nu kan de för en betydligt lägre kostnad möta upphandlingskrav eller kunna fortsätta köra i miljözon över landet.
• BusNordic och dess föregångare 2010 och 2014. Innan 2008 var det ett dokument som Svensk Kollektivtrafik styrde och ägde, vi kunde enbart komma med synpunkter. Men när vi blev en partner tillsammans med Svensk Kollektivtrafik fick vi ett större inflytande med våra medlemmar. Dokumentet är mycket bättre och enklare att använda idag. Det finns såklart förbättringspotential i att RKM:er borde använda dokumenten mer.
• Index-rådet hade en trög start, men nu är det ett av de bästa samarbetsorganen vi har inom kollektivtrafiken. Jag har varit sekreterare sen starten. Idag används det nästan till 100 procent i upphandlad linjetrafik, vilket är oerhört värdefullt för medlemmarna.

Hur länge har du jobbat i bussbranschen? Varför valde du att jobba på en branschorganisation? Vad är skillnaderna?

-  Jag började på Sveriges Bussföretag för 16 år sedan. Då hette det Bussbranschens Riksförbund och var enbart en branschorganisation. Flytten till Storgatan på Östermalm gjordes 2014 och förbundet slogs ihop med Bussarbetsgivarna. Innan det här jobbet arbetade jag på förvaltningen inom landstinget. År 2007 fick jag ett vikariat på det som nu heter Svensk Kollektivtrafik. Jag upplevde det som oerhört kul att få träffa medlemmar och få ny kunskap. Man är i navet och får input från alla ekrar som kommer. När vikariatet var slut hade jag bestämt mig för att söka nytt i branschen om det dök upp en lucka. Vilket det gjorde sommaren 2008. På den vägen är det och jag har varit kvar sen dess.

-  Skillnaden med att jobba i en branschorganisation är att du har en självständigare roll och har ett större ansvar. Det är korta beslutsvägar, inga långbänkar och stor rådighet. Jag uppskattar också att ha ett gott samarbete med medlemmarna som har större kunskap om vissa frågor än en själv. Jag har en ganska bred och djup kunskap, men framför allt har jag lärt känna var jag kan hitta specialisterna. Kunskap är inte att veta allt själv utan att veta var jag hittar allt.

Vilka egenskaper är viktiga för att lyckas påverka?

- Nätverkandet är viktigt i ett branschförbund. Vi behöver ha hög trovärdighet och ge kunskap till medlemmar och andra aktörer. Att ha fakta och presentera det på ett förståeligt sätt. Och då är det värdefullt med kollegor som kan dela med sig av sina kunskaper som i Transportföretagen. Vill jag veta något kan jag prata med exempelvis Mårten eller Anders på förbundet eller vända mig till medlemmarna i en sakfråga. Nätverkandet är nyckeln framåt.

Vilka frågor som du har jobbat med vill du fortsatt ska prioriteras?

-  Att försöka få fler offentliga upphandlare att använda branschens rekommendationer såsom till exempel BusNordic och förstå nyttan med det hela. Få bort ålderskraven i bussarna. Och inte addera egna krav, eftersom det är kostsamt att bygga om en buss. Det är också en utmaning att få landets kommuner att använda sig av Indexrådets rekommendationer. Många förstår inte varför man ska indexreglera. Det innebär stora affärsrisker. Det behövs mer påverkansarbete och förklara nyttan.