”Väganvändarnas röster måste höjas”

– Väganvändarnas röster måste höjas. Vad hände med Nollvisionen, är det bara trafikanterna som ska sträva efter den? Orden är Johan Granlunds, vägingenjör med bland annat 17 år på dåvarande Vägverket bakom sig.
Han tycker att det är dags att säga ifrån, Sverige behöver fixa vägarna.

Johan Granlund är känd av många som rör sig inom trafik- och transportsektorn. En man med betydande kunskap om sådant som de flesta av oss kanske inte har en susning om – såsom vägbreddens betydelse, felaktigt doserade kurvor, hur man hanterar vattenavrinning bäst och vad en skevningsövergång är för något. Och de som känner Johan vet att han också har åsikter. Framförallt om hur dagens vägar underhålls.

– Från Trafikverkets håll pratas det nästan enbart om hastigheter, hastigheter och åter hastigheter. Men jag förväntar mig att de också genomlyser sin egen verksamhet på säkerhetsbrister, i hur nya vägar byggs, i hur de underhåller de befintliga, säger Johan Granlund.

Han anser att det finns skäl för en tredje, oberoende part att regelbundet granska Trafikverkets effektivitet. Hur väl de förvaltar sitt uppdrag, vad vägprojekten levererar i minskade olyckor och sänkt restidskostnad, ja ’vad får vi för pengarna’ för att travestera en känd näringslivsprofil.

Med förebild från bland annat sjukvården efterlyser Johan Granlund en oberoende myndighet som skulle granska Trafikverket.

– Trafikverket bygger, underhåller och sköter vägarna, medan Transportstyrelsen förvaltar regelverken för förare, fordon och Europavägnätet. Men vem granskar dessa två myndigheters effektivitet? Det behövs en tredje maktpol.

Dagens kör- och vilotidsregler har fel fokus och framkallar onödig stress.

Om det ska vara en ny myndighet eller om ansvaret ska läggas hos en befintlig myndighet, såsom Trafikanalys, är en öppen fråga anser Johan. Dagens kör- och vilotidsregelverk för yrkestrafiken är viktiga men har fel fokus och framkallar onödig stress. Det är enligt honom ett exempel på en uppgift en granskningsmyndighet skulle ha i uppgift att titta över.

– Regelverket är viktigt och föddes för att förbättra de sociala villkoren, på senare år har syftet breddats till att handla mer om trafiksäkerhet. Vi vet att sömnighet vid ratten har medverkat till omkring en tredjedel av alla olyckor. Forskare vet att sömnighet botas med aktivitet, medan vila, som reglerna kräver, snarare är bot mot utmattning. Hur många på svenska vägar behöver i dag vila på grund av utmattning?

Johan Granlund menar att tiden snart är mogen att flytta fokus till att via ögonkameror och andra sensorer mäta dåsighet och sedan vid behov kräva att föraren stannar, kliver ut och aktiverar sig för att minska ”sömnigheten”.

– Dagens kör- och vilotidsregler har fel fokus och framkallar onödig stress. De är sannolikt varken ordentligt olycksförebyggande eller kostnadseffektiva.

Johan Granlund är tydlig:

– Det finns många åtgärder som Trafikverket borde vidta som har långt större samhällsekonomisk nytta än de hastighetssänkningar från 90 till 80 km/t som de har hållit på med i stora delar av landet.

Vilka är de tre största olycksriskerna med dagens vägnät anser du?

– Överraskning, svarar Johan Granlund direkt. Så fort en farlig vägegenskap blir en överraskning för trafikanten ökar risken betydligt.

Han exemplifierar med ett eget exempel från sin tid på Vägverket Konsult (senare Vectura, idag Sweco). Entreprenören för en väg som kallades Dödens väg, dåvarande riksväg 73, kontaktade Johan. De hade under den gånga vintern haft 20 avkörningar på en 200 meter lång sträcka och förstod inte varför. Vägen utvärderades som brukligt är med lasermätbil, men Granlunds team hittade först ingen förklaring.

– Jag noterade att mitt i en kurva ändrades vägbanans tvärfall. Eftersom tvärfallet ska matcha kurvradien så kollade jag för ovanlighets skull hur kurvan krökte. Det visade sig att mitt i kurvan fördubblades kurvans krökning momentant. För bilisterna innebär detta plötsligt fördubblad sidkraft, något som ökar risken betydligt och tar föraren av bilen med överraskning. Jag rekommenderade dem att sänka hastighetsgränsen i den riktning kurvan nypte till samt sätta upp varningsskylt för farlig kurva tills kurvan byggts om. Efter att den skyltningen genomfördes, skedde inte en enda olycka på vägavsnittet berättade driftentreprenören ett par år efteråt.

Johan Granlund berättar att i många länder, såsom Nya Zeeland, är varje farlig kurva på vägarna skyltad med rekommenderad högsta kurvtagningshastighet.

– Det hade varit en mycket kostnadseffektiv åtgärd för Trafikverket att göra på alla de över 15 000 felaktigt doserade kurvorna i Sverige också, i väntan på att de rättas till i samband med att vägen i fråga får sin nästa underhållsbeläggning.

En annan underskattad olycksrisk på vägarna är dåliga siktförhållanden. Transportföretagen lät WSP gå igenom alla dödsolyckor som inträffade med lastbil inblandad 2018 och den rapporten bidrog till att Johan verkligen fick upp ögonen för vilken betydelse goda siktförhållanden har.

– Rapporten visade att hastigheten hade mycket liten betydelse, det var ju endast i ett par olyckor där hög hastighet hade spelat någon roll. Däremot inträffade många av dödsolyckorna med lastbil inblandad på 70-vägar med dåliga siktförhållanden och där den faktiska hastigheten många gånger var mycket lägre än 70.

Att förbättra sikten kan givetvis handla om att räta upp vägen, men ibland kan det räcka med förhållandevis billiga åtgärder såsom att såga ner träd som står i kurvor och skymmer sikten.

Vägens största fiende efter finansministern är dålig vattenavrinning

– Vi hade ett sådant exempel på väg 331 i Viksjö, där chaufförerna upplevde otrygg arbetsmiljö på grund av några träd som stod på insidan i en lång tvär kurva och skymde sikten där lastbilsekipagen svänger vänster i en korsning. Jag kontaktade Trafikverket och nu ska jag ge dem beröm: de reagerade snabbt, tog kontakt med markägarna och fick lov att såga ner träden. Nu är förarna trygga och vi har en rejäl olycksrisk mindre i trafiken.

Ett tredje riskmoment som beror på vägarna är tvära och felaktigt doserade kurvor. Det kan sägas vara ett av Johan Granlunds favoritämnen. Den minnesgode drar sig till minnes att Johan Granlund var expert i SVT Uppdrag Gransknings reportage om den tragiska dödsolyckan på vägen mellan Pajala och Kiruna där några turister från Schweiz fick sätta livet till. SVT:s egen granskning med Johans analysmetoder visade att det finns över 15 000 av liknande felutformade kurvor runt om i landet, samtliga potentiella dödsfällor.

På vissa håll i landet har feldoserade kurvor byggts bort, på andra håll saknade vägkassan pengar

Men aldrig hör vi Trafikverket prata i det offentliga om dessa kurvor.

De hörs aldrig heller prata om hur otillräcklig vattenavrinning vållar vattenplaningsolyckor.

– Vägens största fiende efter finansministern är dålig vattenavrinning. För att avleda vatten från vägytan råder det sedan runt tiden för Kristi födelse global konsensus att vägar ska byggas högst på mitten och med ”bombering” ner mot sidorna och deras diken. Med bilismen kom dock särkrav i kurvor. Redan på 1920-talet insågs att i ytterkurvor, det vill säga det yttre körfältet i kurvan, måste vägbanan tvärtom lutas in mot vägens mitt, egentligen mot kurvans krökningscentrum, för att inte bilarna ska halka av. Att ändra riktning på vägbanans lutning i ytterkurvorna kräver decimetervis fyllning med vägmaterial. Det kostar pengar. På vissa håll i landet har feldoserade kurvor byggts bort, på andra håll saknade vägkassan pengar eller så ansåg vägmästaren att feldosering inte var ett så allvarligt problem.

Johan Granlund återkommer till Trafikverkets ansvar:

– Jag är så besviken på Trafikverket, att inte trafiksäkerhetsdirektören beordrar en genomlysning – vilka risker finns i vår verksamhet, genom de metoder och material vi använder? Något sånt har Trafikverket mig veterligen aldrig gjort.

Nej, Trafikverket har istället valt att sänka hastigheten från 90 till 80 på flera hundra mil rak bred väg i vårt avlånga land, även om de nyligen meddelade att de gör paus i arbetet i avvaktan på att ny infrastrukturplan ska börja gälla.

– Och hastighetssänkningarna träffar ju inte ens rätt vägnät, det är ju på de smala kurviga 50 - 70 vägarna och i korsningar där hastighetsgränsen redan är lägre än 90 som de flesta dödsolyckorna inträffar.

Vem är Johan Granlund?

Ålder: 52

Bor: Borlänge i Dalarna

Familj: Fru och fem döttrar.

Utbildning: Civilingenjör Väg & Vatten, inriktning anläggningsproduktion.

Bakgrund: Vägverket i 17 år, sedan statliga Vectura, Sweco och WSP. Sedan tre år produktionschef på familjens företag Helgums Grus AB.