Runt Luleå Hamn uppstår framtidens svenska näringsliv
Det råder en Klondike-liknande stämning i norra Sverige. För att göra en väldigt kort historisk exposé så var det alltså där guldrushen tog sin start, vilket drog människor från hela världen. I norra Sverige är det förvisso inte guldet som lockar till nybyggaranda: det är den gröna omställningen. Vi begav oss till Luleå Hamn för att få veta mer.
Vi ser ut över ett vinterdimmigt Luleå. Det är ljust tack vare snön. Isen ligger tjock i Södra hamn och det flisar i luften. Luleå Hamn vars hamndelar sträcker sig från centrala stan, ut mot industrierna på Svartön är i dag en av landets fem största hamnar. Cirka 600 anlöp sker varje år, mer än åtta miljoner ton gods passerar årligen hamnen i Luleå. Merparten av det är järnmalm.
– Vi är ett nav för den gröna omställningen – dels har vi i närheten av Luleå själva råvarukällan till det gröna stålet, dels har vi etablerade industrier och många som startas upp. Dessutom har vi grön och relativt sett billig el, här finns sällsynta jordartsmetaller och tillsammans med den logistiklösning som är Luleå Hamn gör det regionen väldigt attraktiv, berättar vd Anders Dahl.
– Den gröna omställningen får också ringar på vattnet. Det finns en attityd av att ”satsas det här vill vi också vara del av det.” Därför blir det mängder av bolag som tittar på att starta verksamhet här.
Inte nog med det, Luleå Hamn är också en av fem av EU:s utpekade svenska core-hamnar, vilket innebär att den är klassad som viktig för hela Europa.
Längre bort skymtar några av de statliga isbrytarna som vintertid arbetar med att säkra farlederna. I hamnen ute på Strömören finns även ett antal bogserbåtar med kapacitet att bryta is, nyligen köptes ytterligare en in. Vi går en tur ombord på en av bogserbåtarna, besöker det ingenjörsmässiga under som är motorrummet, vi besöker hytter och står på bryggan, högt ovanför isen och betraktar ett hav som vintern tagit i sitt grepp.
– Vi behöver hela tiden förhålla oss till att vi varje år får en vinter med isbildning. Ett uppdrag att ta ett fartyg till hamnen kan ta upp till fyra gånger så lång tid på vintern som på sommaren. Luleå omges av skärgård vilket innebär att vi kan ha upp emot en meter fast kärnis, berättar Anders Dahl som tidigare arbetat på Sjöfartsverket som isbrytardirektör med ansvar för svensk vintersjöfart och isbrytning.
Hamnen växer med behoven
Samtidigt som Luleås näringsliv befinner sig på en tillväxtresa kan samma sak sägas om hamnen. Åtta miljoner ton gods förväntas inom några år bli 25 miljoner ton. 600 fartygsanlöp förväntas enligt prognoserna att uppgå till en bra bit över 2000.
För att Luleå Hamn ska kunna hantera allt som nu sker i regionen pågår en rad olika projekt. En helt ny hamnplan på 750 000 kvadratmeter ska växa fram. Beredningen av ytan syftar till att iordningställa hamnområdet för de flödesvolymer som tillkommer, dessutom ska en ny terminal byggas, nya kajer, ny djuphamn och nya järnvägsanslutningar. Farlederna in till Luleå Hamn ska breddas och fördjupas för att kunna ta emot ökande fartygstrafik. Allt som allt handlar det om stora investeringar på flertalet miljarder kronor.
– Utmaningen för vår del är att våra intäkter som hamn först ökar när det börjar hända saker. Än så länge är vi i ett läge där vi får förinvestera. Vi har hela tiden flaggat för att det är den enskilt största risken.
Just när det gäller investeringarna efterlyser Anders Dahl därför statliga garantier.
– Vi ser att andra länder i Europa har hittat lösningar för att möjliggöra stora infrastrukturinvesteringar som annars är orimliga för ett hamnbolag att hantera själv. Det har att göra med att det är så pass svårt att få ihop affärsmodellen, även om det finns ett affärscase i vårt fall. Det hade varit en trygghet att veta att det finns en säkerhet i ryggen, säger Anders Dahl.
